Johan Rockström reflekterade den 12 mars på Twitter över att vi har stängt ned hela länder för att avvärja en stor risk, men varför ser vi inte ens en fraktion av denna mobilisering mot en mycket större risk — klimatkrisen?
En av de viktigaste åtgärder vi skulle behöva vidta för att rädda klimatet är att kraftigt dra ner på eller sluta äta animaliska produkter. Faktum är att detta skulle göra det i det närmaste omöjligt för nya pandemier att uppstå.

Att pandemier uppstår i produktionskedjan av animaliska produkter har i Sverige lyfts av professor Björn Olsen, men tyvärr har han varit relativt ensam. Internationellt har det här orsakssambandet kartlagts av inte mindre än fyra vetenskapliga rapporter som publicerats nu under coronapandemin. En är publicerad av FN och en av FN-anställda forskare. Rapporterna kommer till samma slutsats: pandemier uppstår under produktionen av animaliska livsmedel. Vidare har inte en enda pandemi i mänsklighetens historia kunnat spåras till växter. Så ju mer vi ersätter mat från djurriket med mat från växtriket, desto mer minskar vi risken för framtida pandemier.

DU HAR SÄKERT läst att så vitt vi vet så uppstod coronapandemin på marknader i Kina där det såldes vilda djur. Myrslokar och fladdermöss har pekats ut som källor till smittan. Du frågar dig säkert: Vad har det med min konsumtion av animaliska produkter att göra? Jag äter varken fladdermöss eller myrslok.

Jo, så här är det: Dels har tidigare pandemier haft sitt ursprung i den industriella djurhållningen som förser oss med animaliska produkter. 1997 utbröt fågelinfluensan (H5N1) och ursprunget spårades till kycklingfabriker i Kina. 2009 hade vi svininfluensan (H1N1) som kunde spåras till grisfarmer i North Carolina i USA. Men faktum är att all framställning av animaliska livsmedel bidrar på olika sätt till en potentiell risk för pandemier.

DET FINNS GROVT indelat fyra sätt att framställa mat från djurriket: jakt, familjegårdar, industriell djuruppfödning och naturbeteskött. Dessa fyra bidrar alla på olika sätt till att överföra bakterier och virus från djur till människor, vilket är en förutsättning för pandemier.

Jakt, familjegårdar och naturbeteskött skapar framför allt en direkt kontakt mellan vilda djur och människor. Vid industriell djuruppfödning är denna kontakt mindre. Men när en sjukdom uppstår sprider den sig som en löpeld p.g.a. enormt många djur som är genetiskt mycket lika, att de står så tätt och att de har sämre immunförsvar. Från djurfabriker kan sedan smitta lätt spridas genom
djurtransporter, ventilation, döda djurkroppar och avföring.

För att undvika att smitta sprids till människor eller intilliggande djurfabriker är det vanligt att stora besättningar djur avlivas eller att man ger sig ut och skjuter alla vilda djur i omgivande landskap. Till exempel skedde en massutrotning av vildsvin när afrikansk svin- feber spreds och i England sköts grävlingar i stor skala när bakterien mycobakterium bovis bröt ut bland boskap.

Vilka animalier är då värst när det gäller att skapa risk för pandemier? Rött kött och mjölkprodukter är som du säkert vet de sämsta livsmedel du kan äta ur miljösynpunkt. Deras produktion innebär också en pandemirisk, men sämst ur denna synvinkel är faktiskt fågel, ägg och fläsk, vilket du kanske anar med tanke på de tidigare pande- mierna fågelinfluensa och svininfluensa.

UTÖVER LIDANDE OCH död orsakar pandemier gigantiska samhällskostnader. Varje månad av lockdown leder till en ekonomisk förlust motsvarande 2 procentenheter av BNP. Flera låg- och medelinkomstländer kan förlora mer än hälften av sin BNP vid en pandemi. En svår influensa uppskattas ge upphov till samhällskostnader motsvarande ca 40 tusen miljarder kronor.

Vi kan undvika alla dessa kostnader, lidande och förtida död genom något så enkelt som ett grönare ätande. Men en politisk vilja att genomföra de förändringar som krävs är helt frånvarande. Inom EU finns inte bara en ovilja att främja växtbaserad matproduktion på bekostnad av animalisk — tvärtom stödjer man animalisk matproduktion. Enbart kött- och mjölkproduktionen erhåller årligen 300 miljarder kronor i stöd av våra skattepengar.

En växtbaserad kost kan även skydda oss från att bli svårt sjuka eller att avlida under en pandemi. Bland risksjukdomar för att bli svårt sjuk i corona finner vi hjärtsjukdom, njursjukdom, cancer, diabetes typ 2 och övervikt. Risken för alla dessa sjukdomar minskar kraftigt om vi fokuserar vår mat på hela vegetabilier.

Om vi på allvar vill minska risken för framtida pande- mier och minska vår personliga risk att bli svårt sjuka bör vi alltså välja en kost från växtriket och politiker som vill främja detta kostskifte.

REFERENSER
Preventing the Next Pandemic – FN
An Industry Infected – FAIRR
Is the Next Pandemic on Our Plate? – Compassion in World Farming Infectious Diseases and Meat Production – Espinosa et al
Feeding the Problem – Greenpeace

Kravlös vegomat åt alla!

Målet med VEGO är att göra det så himla enkelt för just dig att äta vego. För vegomat är inte krångligt, det är gjort i ett kick och smakar fantastiskt.

Följ oss

• 
• 
• 
• 

Författare

David Stenholtz

ST-läkare allmänmedicin, specialistläkare onkologi.
Författare till boken Kostens kraft och grundare av organisationen Läkare för framtiden.

Publicerad: 5 november, 2020

Uppdaterad: 5 november, 2024

Dela

Facebook

X

LinkedIn

Kopiera länk

Skriv ut