Vad är antiinflammatorisk kost?

En av grundpelarna i antiinflammatorisk kost är att minska låggradig inflammation i kroppen för att undvika vällevnadssjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Idén i sig är inte helt tagen ur luften. Det är känt att övervikt med bukfetma är en bidragande orsak till vällevnadssjukdomar. Stora fettdepåer i kroppen leder till en högre produktion av cytokiner och andra inflammatoriska ämnen, vilket i sin tur leder till överstimulering av immunförsvaret. En så kallad låggradig kronisk inflammation uppstår, vilket ökar risken för vällevnadssjukdomar.

De som förespråkar antiinflammatorisk kost rekommenderar ofta en lista på tillåtna och otillåtna livsmedel. Frukt, grönt och fiberrika livsmedel lyfts som antiinflammatoriska och socker, gluten, vitt mjöl och processade livsmedel anses vara inflammationsdrivande. Ibland omnämns de sistnämnda som gifter som gör dig sjuk. Det är bra och hälsosamt att öka intaget av frukt, grönt och fiberrika livsmedel, men det finns idag ingen bra klassificering av antiinflammatoriska livsmedel och det finns inga vetenskapliga belägg för att specifika livsmedel kan påverka nivån av kronisk inflammation i kroppen. Är du överviktig och i riskzonen för att utveckla sjukdomar där kronisk inflammation bidrar är det absolut viktigast att gå ner i vikt och förbättra dina blodfettsvärden. Det finns dock ingen vetenskaplig grund för att kategoriskt utesluta flera livsmedelsgrupper.

Immunförsvaret

Ett väl fungerande immunförsvar är viktigt för att vi ska må bra, men det går inte att ”boosta” immunförsvarets funktion. Vi behöver immunförsvarets cytokiner och andra inflammatoriska ämnen för att bekämpa infektioner och skador i kroppen, men ett överaktivt immunförsvar är skadligt då kroppens egna celler kan angripas och brytas ner. Några exempel på sjukdomar där immunförsvaret är överreaktivt och orsakar skada i kroppen är de autoimmuna sjukdomarna reumatism, celiaki och Crohns sjukdom. Men att få ner inflammationssvaret i kroppen till en lägre nivå än normalt är inte optimalt då det skulle leda till ett sämre immunförsvar och fler allvarliga infektioner. Det man vill åt är att få ner den kroniska inflammationen där inflammationen kvarstår och inte återgår till normalnivån efter den akuta fasen.

Detox

Begreppet detox är ingen medicinsk term, men det som avses i folkmun är utrensning av gifter som är lagrade i kroppen. Att rensa kroppen från gifter är en god tanke i teorin, men inte i praktiken. Funktionen av kroppens utrensningsorgan lever, njurar, tarm, hud och lungor går inte att förbättra nämnvärt genom att äta vissa specifika livsmedel. Kosten inverkar på många olika processer i kroppen, där aktivering och inaktivering av enzymer i njurar och lever är en del. Kostens påverkan på leverns avgiftningsenzymer är dessutom svår att utvärdera då kosten är komplex med miljontals olika ämnen där vissa aktiverar avgiftningsenzymer, medan andra minskar aktiviteten.

De fettlösliga gifter som vi lagrar in i kroppen hamnar i fettväven. Skulle alla dessa gifter rensas ut samtidigt skulle exponeringen i blodet bli skyhög och det finns risk för akuttoxicitet, vilket är skadligare än att ha inlagrade gifter.

Vi exponeras dessutom dagligen för toxiska ämnen från miljön genom luften, kosten, förpackningsmaterial och arbetsmiljön. Även läkemedel och kosttillskott kan vara toxiska om de används på fel sätt. Många naturliga ämnen i vegetabiliska livsmedel är också toxiska: grödor innehåller tungmetaller som tas upp från jorden där de odlas, andra toxiner kommer via vattnet, bekämpningsmedel eller produceras i växterna som överlevnadsskydd. Det går inte att helt undvika toxiska ämnen då vi exponeras hela tiden och ”naturliga” livsmedel är inte samma sak som hälsosamma livsmedel. Alla processade livsmedel är inte heller skadliga.

Den optimala kosten

Att ge råd kring den optimala kosten som löser alla hälsoproblem är en utopi. Det finns ingen mirakelkost. Vi människor är anpassningsbara och kan äta många olika typer av kost och samtidigt leva hälsosamt. Det absolut viktigaste när det gäller kronisk inflammation och hälsa är att undvika övervikt och att äta mer frukt, grönt och fiber, samt att minska på intaget av rött kött och mättat fett. Socker och skräpmat bör också begränsas. Ser du kostråd där det utlovas mirakel om du ökar intaget av ett eller flera livsmedel kan du utgå från att det är ett kostråd utan någon djupare vetenskaplig grund.

Författare

Pernilla Berg

Pernilla Berg

Nutritionist, medicine doktor i toxikologi och forsknings- och utvecklingschef inom life science.