Många föreställer sig kornas liv som lyckligt strövande på gröna ängar, en tillgång för såväl oss människor som miljön. För att inte tala om korna själva. Men det behövs inte så mycket research för att ta reda på att kor är instängda större delen av året och att deras behov fullkomligt negligeras. Många tror dessutom att mjölk är en miljövänlig produkt eftersom korna håller våra landskap öppna. I själva verket är komjölk ett av de livsmedel som belastar miljön allra mest.

Även vad gäller mjölkens hälsoeffekter har vi blivit fullkomligt bedragna. Jag skrev i föregående nummer att det aldrig har funnits något belägg för den spridda föreställningen om att mjölk ger starka ben. Trots detta lever den föreställningen kvar. Och inte bara det
– utöver tanken på starka ben är det många som har en vag föreställning om att mjölkprodukter är bra för vår hälsa på många andra sätt och att de dessutom ger oss livsviktig näring.

I själva verket är det utan tvekan så att mjölkprodukter idag gör oss sjukare. Låt mig först understryka: En liten mängd (1-2 glas per vecka) lättmjölk eller lättyoghurt kan vi konsumera utan att det finns någon entydig vetenskap som talar för hälsorisker. Men idag är det inte så vår konsumtion av mjölkprodukter ser ut, långt därifrån. Enligt Jordbruksverket är 95 kaloriprocent av de mjölkprodukter vi konsumerar feta mjölkprodukter inklusive smör.

LIVSMEDELSVERKET råder oss att byta från feta till lätta mjölkprodukter (eller vegetabiliska alternativ med valfri fetthalt). Det beror på att mejeriprodukter idag är vår största källa till mättat fett och kolesterol vilket höjer kolesterolvärdet i vårt blod, vilket i sin tur ger åderförkalkning. I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av hjärtinfarkt. En stor andel av dessa infarkter är en konsekvens av komjölksprodukter, precis som övriga hälsoproblem med åderförkalkning. Dessa samband är idag vetenskapligt vedertagna och grund till Livsmedelsverkets liksom andra länders hälsomyndigheters rekommendation att minska på feta mejeriprodukter.

I augusti publicerades en studie från anrika Harvard University som återigen bekräftar dessa samband (Chen et al, Am J Clin Nutr, aug 2016). Att byta ut komjölksprodukter mot sojabaserade alternativ kan vara särskilt bra för våra hjärtan. Samma månad kom nämligen en stor metaanalys som visade att personer som äter mer baljväxter minskar sin risk för hjärtkärlsjukdom (Marventano et al, Publ Health Nutr, aug 2016).

OAVSETT FETTHALT finns det idag även relativt starka samband mellan mejeriprodukter och prostatacancer. Bara de senaste åren har det kommit flera studier och metaanalyser som bekräftar detta.

Mjölkprodukter kan alltså öka risken för prostatacancer och även öka risken för återfall hos personer som har behandlats för prostatacancer. Dessa studier finns på Läkare för framtidens hemsida, gå gärna in och titta!

Det finns många studier som talar för att hög konsumtion av mjölkprodukter kan öka risken för äggstockscancer. Ytterligare en sådan studie publicerades i september (Quin et al, Br J Cancer, sept 2016). Fler studier behövs, liksom en kartläggning av verkningsmekanismer, innan sambanden kan bedömas som säkra, men det är inte heller klokt att helt negligera dessa rön.

Idag är det vanligt med laktosintolerans i Sverige. Många inser detta och går över till laktosfria alternativ eller slutar med mjölkprodukter. Men det finns också ett mörkertal med personer som får besvär av laktos med orolig mage en stor del av livet, något som de tror är normalt.

Även vad gäller akne behövs mer vetenskap, men idag finns ett flertal studier som talar för att personer med hög konsumtion av mjölkprodukter får mer besvär. Personer med akne som slutar med mjölkprodukter kan också ibland uppleva symptomlindring.

SAMMANTAGET ÄR det idag helt klart fastställt att komjölksprodukter bidrar till ohälsa. För hjärtkärlsjukdom är datan helt säker, för prostatacancer sannolik och det finns möjliga samband med äggstockscancer och akne. Hur har vårt samhälle förhållit sig till detta så här långt? Vidtas det åtgärder för att främja en minskad konsumtion? Nej. Underligt nog sker det motsatta idag. Vår landsbygdsminister har aviserat diverse åtgärder för att vidhålla en hög produktion av mjölk och redan idag går enorma summor av våra skattepengar till att subventionera produktionen och hålla priserna nere. Personligen tror och hoppas jag att detta kommer att ändra sig allteftersom saklig information når ut till allmänhet och beslutsfattare.

MITT KONKRETA RÅD till dig som är mån om både hälsa, miljö och djur är att helt avstå från mjölkprodukter. Precis som vuxna äter barn idag för mycket mättat fett. Rekommendationen att byta feta mejeripro- dukter till lätta eller vegetabiliska alternativ utan socker gäller även barn. Ur enbart hälsosynpunkt finns det sannolikt utrymme för små mängder lätta mejeriprodukter (utan tillsatt socker såklart) utan att sjukdomsris- ken ökar. Men övriga mejeriprodukter, inklusive ost och smör, gör vi klokt i att ersätta med vegetabiliska alternativ.

Författare

David Stenholtz

David Stenholtz

ST-läkare allmänmedicin, specialistläkare onkologi.
Författare till boken Kostens kraft och grundare av organisationen Läkare för framtiden.