Är svenska animalier hälsosammare än utländska?
4 september, 2019
Många verkar ha bilden av att svenskt kött är bättre för oss än utländskt. Man pratar bland annat om antibiotika, bekämpningsmedel och tillväxthormoner. Men hur ser det egentligen ut?
Att miljön skulle vinna på att fler blev veganer samt att färre djur skulle lida och dö är idag vedertagna fakta. När detta framförs är det inte ovanligt att man möter så kallad köttnationalism. Denna brukar gå ut på att hävda att svenskt kött är ett bättre alternativ för miljön samt att djur på svenska gårdar har det bättre tack vare vår strängare djurskyddslagstiftning.
Personligen tycker jag inte att det kräver alltför mycket eftertanke för att inse hur haltande dessa argument är. Att hävda att man är miljövän för att man väljer svenskt kött är som att hävda att man är miljövän om man köper en svensk stadsjeep.
Vad gäller djurens lidande är det så klart bra ju strängare djurskyddslagar ett land har. Men sedan många år är det fastställt att en vegansk kost, med tillägg av vitamin B-12, är hälsosam, näringsriktig och lämplig i alla livets skeden. Detta innebär att allt lidande och död i djurindustrier, oavsett hur litet, sker i onödan. Ingen människa vill orsaka ett djur onödigt lidande och således sker all uppfödning av djur för mat i strid med våra grundläggande värderingar.
ATT SVENSKA ANIMALIER skulle vara bättre för vår hälsa framförs mer sällan. Det beror på att det stort sett saknas fakta som stödjer detta påstående. Däremot är det en relativt vanlig uppfattning bland konsumenter så det kan vara av värde att titta på de argument som oftast förs fram. Argumenten är desamma som när det hävdas att ekologiska animalier är bättre och det beror på att svenskt konventionellt lantbruk ofta är mer ekologiskt än utländskt.
Det första argumentet är antibiotikaanvändning och där finns en poäng. I Sverige används mindre antibiotika än i andra länder och detta kan leda till mindre risk att antibiotikaresistenta bakterier sprids från kött som tillreds i hemmet till människor. Detta är gynnsamt för hälsan på befolknings- nivå men eventuell vinst på individnivå är minimal. Risken att för det första få i sig antibiotikaresistenta bakterier är relativt liten och risken att dessa bakterier ger en allvarlig infektion ännu mindre. Ändock finns det en poäng, men samtidigt finns alltid alternativet att äta vegetabiliskt och då är risken noll.
DET ANDRA ARGUMENTET är att miljögifter i form av bekämpningsmedel mot ogräs och insekter skulle öka risk för cancer. Detta har setts hos arbetare som utsätts för dessa medel på jobbet men mängderna som är kvar i livsmedel anses idag så låga att de inte bidrar till någon signifikant ökad cancerrisk. En grupp av dessa miljögifter (POP – persis- tent organic pollutants) finns det dessutom lika mycket eller mer av i ekologiskt kött. Fisk är intressant i detta avseende. Här utmärker sig nämligen Sverige som sämst i klassen. Viss fisk från Östersjön och flera insjöar i Sverige har så höga halter av giftet dioxin att de inte får säljas inom EU. Det finns ett mycket informativt avsnitt av P3 Dokumentär (”Dioxinfisken i Östersjön”) som skildrar det politiska fulspel som ledde fram till att Sverige fick dispens för att ändå sälja denna fisk. Dåvarande lantbruks- och miljöministrar Eskil Erlandsson och Andreas Carlgren åkte till Bryssel efter påtryckningar från fiskerinäringen och lobbade igenom dispensen trots att det innebar att förgifta sin egen befolkning. Sök gärna upp programmet och lyssna!
DET TREDJE ARGUMENTET är användandet av tillväxthormoner som skulle kunna påverka vår egen hormonbalans. Inom hela EU råder förbud att använda tillväxthormoner så för att få i sig mer hormoner måste man äta kött som produceras utanför EU. Men även i kött från djur som har injicerats med hormoner kommer den stora merparten från djurets egen produktion. Även denna mängd anses kunna påverka vår hormonbalans. Jag har hört ihärdiga komjölksdrickare, oftast män, uttrycka skepsis gentemot sojamjölk av rädsla för att få i sig fytoöstrogener som finns i soja. Detta är synnerligen bakvänt.
Faktum är att när en man dricker en halvliter komjölk så ökar östrogennivåerna i blodet med 25 % och testosteronnivåerna sjunker med 20 %. Dessa ändringar rubbar så klart vår hormonbalans och kan medföra effekter på vår hälsa. Fytoöstrogen i soja är ett växthormon och det har så klart ingen signifikant effekt på människor eftersom vi är däggdjur och inte växter.
VAD GÄLLER CANCER finns det relativt väl kartlagda verkningsmekanismer för hur kött ökar risken enligt Världscancerfonden. Det är via hemjärn, nitrat, peroxiderat fett och ämnen som bildas vid stekning. Mängderna av dessa ämnen skiljer sig inte nämnvärt mellan svenskt, ekologiskt eller utländskt kött. Gällande hjärt-kärlsjukdom är det framför allt det mättade fettet, kolesterolet och transfettet som ökar risken. Ett mer gynnsamt alternativ är således att välja ett så magert kött som möjligt. Men bäst effekt för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och åderförkalkning är så klart att äta så mycket vegetabilier som möjligt.
Vi har all anledning att vara stolta över vårt jordbruk. Det är tack vare våra hårt arbetande och lågt betalda bönder som vi har mat på bordet. Denna stolthet bör inte motivera oss att fortsätta konsumera animaliska livsmedel som även i Sverige belastar vår miljö, försämrar vår hälsa och leder till onödigt lidande och död för miljontals individer. Vi bör fortsätta stödja vår inhemska matproduktion men detta gör vi bäst genom att välja mat från växtriket.
