”Att äta mindre och röra sig mer” – är ett uselt budskap!
2 juni, 2017
Folkhälsomyndigheten kom med en rapport som visar att hälften av befolkningen är överviktig eller lider av fetma. Återigen förkunnades att orsaken till detta hälsoproblem är att vi ”äter för mycket och rör oss för lite”. Men är det verkligen hela sanningen?
Jag anser att det sannolikt inte finns någon paroll som orsakat mer skada i hälsoarbetet än denna. Det är en överförenkling som i längden sprider desinformation och leder till att inget görs mot fetmaepidemin. Det är en paroll som har sitt ursprung inom livsmedelsindustrin, vars agenda är att motarbeta hälsoarbete. Ett mer hälsosamt ätande i befolkningen kan nämligen skada deras ekonomiska intressen.
Att vi ”äter för mycket” målar en bild av att vi äter för stora portioner och att vi behöver mindre mängd mat i kilo för att gå ned i vikt. Detta är felaktigt. Det är inte matens vikt vi blir överviktiga av, utan matens kaloriinnehåll. Du kan äta fem kilo grönsaker per dag och ändå inte få i dig tillräckligt med kalorier – och du kan uppnå ett kaloriöverskott av mindre än ett kilo skräpmat.
Parollen går även hand i hand med ett annat återkommande budskap från livsmedelsindustrin, nämligen att ”det finns ingen ohälsosam mat”. Med detta menar man att man inte blir sjuk av ohälsosam mat, bara man inte äter för mycket av den. Var denna gräns går har man inget svar på men det står med tydlighet klart att vi idag har överskridit denna gräns flera gånger om.
ATT VI ”RÖR OSS FÖR LITE” är sannolikt riktigt, men det finns få tillförlitliga data på hur mycket vi motionerar på befolkningsnivå. Vi vet att vi har en mer stillasittande livsstil idag, men i hur stor utsträckning detta kompenseras av fritidsmotionerande vet vi inte exakt. Det är också riktigt att ett ökat motionerande på befolkningsnivå har förmågan att minska förekomsten av övervikt. Problemet med parollen är dock att många tolkar det som att ökad motion är ett gott alternativ för att gå ned i vikt och det anser jag vara direkt felaktigt. Om du är överviktig eller lider av fetma skulle jag säga att det i stort sett är omöjligt att uppnå en hälsosam normalvikt med mer motion utan att ändra dina matvanor. Det kaloriöverskott en genomsnittlig överviktig person har är så stort att det krävs minst två timmar motion per dag sju dagar i veckan för att kompensera. Däremot har ett ökat motionerande många andra hälsofördelar och även jag uppmanar förstås alla att motionera så mycket de kan.
MEN DET ABSOLUT VÄRSTA med parollen ”vi äter för mycket och rör oss för lite” är att den skuldbelägger överviktiga och helt tar bort fokus från samhällets ansvar. Detta är både oetiskt och osakligt.
Det är inte individers bristande måttlighet vid matbordet som är orsaken till att förekomsten av övervikt ökar. Skulle det alltså ha varit ett annat virke i folk förr? Är det så att dagens människor har sämre karaktär och att vi har förfallit i frosseri och omoral? Självklart är det inte så. Om vi med en tidsmaskin skulle förflytta delar av befolkningen från 50-talet till idag skulle de inom kort uppvisa samma förekomst av övervikt som vi.
Vad är då problemet? Problemet är att vi har låtit vår matmiljö bli ohälsosam. Tillgänglighet, marknadsföring och prissättning på mat är sådan att vi drivs till att välja ohälsosamma alternativ. Detta är en konsekvens av politisk passivitet och feghet gentemot vår livsmedelsindustri. Industrialiseringen och effektiviseringen av vår matförsörjning har lett till att priset på processade och animaliska livsmedel har kunnat pressas ned. Frukt, grönsaker och andra hela vegetabilier har därigenom blivit relativt dyrare. Detta har gradvis drivit vår konsumtion i en ohälsosam riktning. Då ohälsosam mat har blivit den största kassakon för industrin har de genom reklam och politisk lobbying kämpat emot hälsosammare ätande, vilket har skapat en ond spiral.
Personligen anser jag att det enda sättet att bryta denna utveckling är att våra politiker får mod att ingripa. Frukt och grönt måste bli billigare och när vi vill äta något ohälsosamt måste vi vara beredda att betala mer för det, precis som vi gör idag när vi dricker ett glas vin eller röker en cigarett.
MIN FÖRHOPPNING ÄR därför att alla sakkunniga, politiker och vårdpersonal nästa gång de får frågan varför vi är fetare idag svarar: ”Det beror på att vi lever i en ohälsosam matmiljö.” Vidare hoppas jag också att fler tar till sig kunskapen om att det inte bara är socker, vitt mjöl och frityrolja vi blir överviktiga av. Vi måste även inse att animaliska livsmedel också driver vår vikt uppåt. Både den stora EPIC-studien och de synnerligen välkontrollerade Adventiststudierna har upprepat och med stor tydlighet visat att ju mindre animaliska livsmedel som äts desto färre överviktiga. Även interventionsstudier för viktminskning har visat att råd om gradvis minskad mängd animalier i kosten ger gradvis bättre resultat.
Jag hoppas också att vi kommer bort från vikthets och stigmatisering av överviktiga och att vi låter fokus för vårt ätande vara njutning och hälsa. Ett grönare ätande är ett hälsosammare ätande och ett hälsosamt ätande ger en hälsosam vikt.
Referenser
Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017, Folkhälsomyndigheten
Rosell et al, Weight gain over 5 years in 21,966 meat-eating, fish-eating, vegetarian, and vegan men and women in EPIC-Oxford. Int J Obes (Lond). 2006 Sep;30(9)
Fraser, Vegetarian diets: what do we know of their effects on common chronic diseases? Am J Clin Nutr. 2009 May; 89(5) Turner-McGrievy et al, Comparative effectiveness of plant-based diets for weight loss: A randomized controlled trial of five different diets. Nutrition, Available online HYPERLINK ”http://airmail.calendar/2014-10-18 12:00:00 CEST”18 October 2014
