Ett slut på fördomar om vegansk och vegetarisk kost?
2 mars, 2017
Alla vi som väljer en vegansk eller vegetarisk kost möts fortfarande inte så sällan av välmenande frågor om ”hur vi får i oss allt”.
De flesta av oss har länge vetat att näringsintaget inte är något större problem för oss som äter grönt. Sedan ganska länge förkunnar expertpaneler världen över att en välplanerad vegansk och vegetarisk kost är näringsriktig och ger hälsofördelar.
Att denna kunskap inte har nått alla är kanske inte så förvånande. Mer anmärkningsvärt är det kanske när fördomar om vegetariska koster förs fram av politiker, vårdgivare och sakkunniga.
Har du någon gång sökt vård, uppgivit att du är vegan och mötts av oroliga blickar, suckar och framfusiga kommentarer? Har du någon gång hört ett förslag i din kommun om mer vegetarisk mat i skolorna bemötas av politiker med att det då inte går att garantera all näring till barnen?
American Dietetic Association är världens största yrkesorganisation för dietister och nutritionister. Deras officiella ståndpunkt väger därför mycket tungt och 2009 publicerade de en officiell ståndpunkt om just vegetariska koster. De slog fast att välplanerade vegetariska koster, inklusive vegansk kost, är näringsmässigt tillräckliga och ger hälsovinter genom förebyggande och behandling av vissa sjukdomar. Vegetariska koster är lämpliga i alla livets skeden, inklusive graviditet, amning, spädbarnsår, barndom, ungdom och för idrottare. Detta dokument har varit en ovärderlig vetenskap- lig sammanställning för att bemöta fördomar om vegansk och vegetarisk kost.
FÖR BARA ett par månader sedan publicerade organisationen, som nu har bytt namn till Academy of Nutrition and Dietetics en uppdatering. Tonen i denna uppdatering är om möjligt ännu mer positiv än i dokumentet från 2009. Hälsovinster understryks nu tydligare och man har kompletterat med referenser till många studier som har tillkommit under tiden. Man har dessutom lagt till ett stycke om miljövinster med att vara vegan eller vegetarian. För den som har frågor om nutrition vid vegetariskt ätande svarar den nästan på alla. Några exempel:
FÅR MAN I SIG TILLRÄCKLIGT MED PROTEIN?
JA! En variation av proteinkällor från växtriket som äts under en dag förser oss med alla nödvändiga aminosyror i tillräcklig mängd så länge vi tillgodoser vårt kaloribehov. Man anser därför att det är missvisande att tala om kompletta och inkompletta proteinkällor från växtriket, något som ofta förekommit.
BEHÖVER MAN ÄTA ALGOLJA?
Nja. Denna idé kommer från vårt behov av de långa omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som behövs för utveckling och underhåll av hjärna, näthinnor och cellmembran. De kan även minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Barn som äter veganskt uppvisar inte sämre visuell eller mental utveckling och vuxna veganer har markant minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Man anser att dessa långa omega-3-fettsyror bildas i vår kropp om vi bara äter de korta som finns i t ex linfrön, chiafrön, hampa, valnötter, deras oljor och rapsolja. För personer som har ett ökat behov (som gravida eller ammande kvinnor) eller för de som har sämre förmåga att konvertera fettsyrorna från korta till långa (personer med högt blodtryck eller diabetes) rekommenderas algolja.
FÅR MAN I SIG TILLRÄCKLIGT MED JÄRN?
Ja! Studier har visat att vegetarianer får i sig lika mycket eller mer järn än blandkostare. Blodbrist är inte vanligare bland vegetarianer. I vissa studier uppvisar vegetarianer något lägre, men normala, järndepåer – vilket snarast är en hälsovinst.
MÅSTE VEGANER ÄTA B12-TILLSKOTT?
JA! Det finns inga tillförlitliga källor från växtriket. Veganer måste regelbundet inta B12 via tillskott eller berikade livsmedel.
Det finns även mycket bra information på Livsmedelsverkets hemsida, men tyvärr lyfter man inte hälsovinsterna i samma utsträck- ning. Inte än i alla fall. I Academy of Nutritions dokument kan man läsa saker som: ”Veganska koster verkar vara de mest gynnsamma i att förbättra riskfaktorer vid hjärt-kärlsjukdom” och motsvarande hyllningsord ges vid sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och övervikt.
För den som vill veta mer om miljövinster med vegetariska koster bjuder dokumentet även på värmande och givande läsning. Minskat användande av naturresurser, minskade utsläpp av växthusgaser, minskad miljöförstöring av vatten och luft, minskat vattenanvändande och minskad utarmning av den biologiska mångfalden är några exempel på vinsterna med ett grönare ätande. Dessutom kommer antibiotikaanvändandet att minska, vilket kommer att minska förekomsten av multiresistenta bakterier som nu sprider sig till människor i ökande grad.
SPRID VIDARE
Dokumentet ”Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Vegetarian Diets” hittar du på www.eatrightpro.org. Skicka länken till dokumentet till alla du vet som behöver mer information om vegetarisk kost – vänner, familj, arbetskamrater, vårdgivare, politiker, förskolepersonal eller skolmatsansvariga.
Jag hoppas att detta dokument kommer att fortsätta att få stor spridning. Jag tror att det kommer att bidra till ett slut på alla fördomar om vegetarisk kost och därigenom bana vägen för att den gröna maten ska dominera vårt kostintag.
Källor www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Melina V www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Craig W www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Levin S Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Vegetarian Diets. J Acad Nutr Diet.
2016 Dec;116(12):1970-1980 Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Vegetarian Diets. J Acad Nutr Diet. 2016 Dec;116(12):1970-1980
