Hem › Good enough över jul och nyår

Good enough över jul och nyår

Av Pia Hall

22 november, 2014

Glöm det hemska ordstävet ”Man ska alltid göra sitt bästa”! Köp lite halvfabrikat till julbordet och dra ner på ambitionerna vad gäller nyårslöftet! Bestäm dig för att perfektion är utdaterat och att små steg kan vara bättre än jättekliv.

Av Pia Hall

22 november, 2014

Handla julklappar, fräsa grönkål, städa, köpa julgran, slå in paket, fixa undan det sista i skolan eller på jobbet innan ledigheterna, gå på glöggtillställning, boka tvättstugan, titta efter e-nummer på alla förpackningar i mataffären, betala räkningarna innan julafton och vara glad och lycklig sådär generellt eftersom det ju är så himla härligt med jul ändå! Och sedan kommer nyår: bli genombra människa som tränar varannan dag, aldrig stoppar i sig minsta lilla e-nummer, leva utan att lämna miljöspår och laga all mat från grunden och med massor av kärlek.

Yeah right.

Julhelgen må vara vår mest älskade högtid, men det finns inte heller någon annan högtid som sätter lika mycket press på oss. Det finns en uppsjö av stress-listor framtagna av psykologer, läkare, forskare och allmänna besserwissrar där olika situationer listas utefter vilken effekt de har på vår stressnivå.
Jag ska inte rabbla upp de som toppar listan (vill ju inte göra dig än mer stressad än vad du redan är), men julen finns med på samtliga listor. Aldrig överst, men definitivt i det övre skiktet.
Maten är ju en av julens huvudingredienser och automatiskt en källa till såväl glädje som prestationsångest. Speciellt i dessa dagar när det är status att baka sitt eget surdegsbröd,
brygga sin egen öl och, som vegan, gärna göra sin egen sojamjölk. Och aldrig blir vi så traditionsbundna som till julen: vi tänker senap, äpple, rödkål, saffran – och i de flesta fall skinka, korv, köttbullar och sill. Det är vårt svenska kulturarv i jösse namn! Närapå heligt! Men faktum är att om man tittar tillbaka lite i den svenska mathistorien ser man att julmaten som den ser ut i dag inte har existerat särskilt lång tid. De flesta rätter som finns på en blandkostares julbord härstammar från 1900-talet, köttbullarna kom in först 1970…

Julmaten är alltså föränderlig, vår julmat formas efter tiden vi lever i och det får vara bra så. Vi behöver inte 20 rätter på bordet för att bli nöjda, kanske räcker det med sexsju stycken riktigt goda istället. Laga hälften själv och köp resten färdigt. Eller köp allt färdigt, klipp över lite färska kryddor och håll god min. Det där med att laga mat från grunden är underbart tillfredsställande och oftast underbart gott, men när tiden är knapp får man kompromissa med sig själv. Good enough.

Efter julens frossa kommer så det nya året när vi gör upp med oss själva, när vi ritar upp nya fantastiska kartor för livet: vi ska träna, bli sunda, äta bra, bli genomgoda människor. Blandkostaren kanske bestämmer sig för att bli vegetarian, vegetarianen för att bli vegan, veganen för att bara äta helt ekologiskt och så vidare. Att sikta högt lär ju vara bra, men själv kan jag känna att det är trist att misslyckas.
När jag siktar högt och inte når upp tappar jag ofta sugen och struntar helt enkelt i mina tidigare föresatser. Jag tror därför mer på metoden att ta det steg för steg. Att tänka på varje litet steg i rätt riktning som en framgång och varje snedsteg bara som en liten tillfällig avvikelse.

Är du blandkostare som vill börja äta mer vego, börja med att bestämma dig för att en dag i veckan ska bli helgrön. Efter några veckor kan du utveckla det till två dagar i veckan. Skynda långsamt så har du helt enkelt större förutsättningar för att lyckas med dina ambitioner.