Kostvetenskapens årskrönika 2019
4 januari, 2019
När året närmar sig sitt slut är det dags att reflektera över all ny kunskap som tillkommit kring vad vi äter och hur det påverkar vår hälsa. Jag tänkte här välja ut de mest spännande vetenskapliga studierna 2019, helt enligt eget tycke.
Jag börjar med att ta med en metaanalys (1) som publicerades de sista dagarna 2018. I denna fann man att de som följer en vegansk kost har mer gynnsamma riskfaktorer för sjukdom jämfört med dem som äter blandkost. Forskarna analyserade 40 studier från mer än ett dussin länder som jämfört riskfaktorer för sjukdom hos personer som äter vegansk kost med blandkostare.
Man fann att de som åt veganskt åt färre kalorier, mindre mättat fett, hade lägre kroppsvikt, mindre LDL-kolesterol, triglycerider, blodtryck och blodsocker, jämfört med dem som åt blandkost. I Taiwan var det mindre skillnad mellan veganer och icke-veganer. Författarna misstänker att de som kallar sig för veganer där inte håller sig helt till vegansk kost och att blandkostare äter färre animaliska produkter jämfört med blandkostare i andra länder.
I februari släppte italienska forskare en stor guide till vårdgivare avseende vegansk mat till gravida och barn (2). Forskarna underströk att en vegansk kost är näringsriktig i alla livets skeden inklusive till gravida och barn. Vitamin B-12 är alltid obligatoriskt för veganer och för många även vitamin D. Vid graviditet och till barn bör man också beakta de långa omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som kan intas via algolja.
UNDER SOMMAREN KOM en studie som kastar en skugga över den påstådda hälsovinsten med vitt kött (kyckling och kalkon) framför rött kött (3). Forskare fann att de höjer kolesterolvärdet i blodet lika mycket. 113 deltagare lottades till att äta mycket eller lite mättat fett under 12 veckor. Under dessa 12 veckor fick de sedan välja som huvudsaklig proteinkälla rött kött i 4 veckor, vitt kött i 4 veckor och vegetabiliska proteinkällor i 4 veckor. Ordningen slumpades. Som förväntat uppvisade gruppen som åt mer mättat fett högre kolesterolvärden.
Man såg även att oavsett mycket eller lite mättat fett så uppvisade gruppen som åt pro- tein från växtriket lägst kolesterolvärden. Men det var ingen signifikant skillnad mellan perioderna då rött kött åts jämfört med vitt kött.
Forskarnas slutsats var att resultaten stödjer rekommendationen om att välja mat från växtriket för att förebygga hjärtsjuk- dom. Resultaten talar inte för att vitt kött som kyckling är ett bättre val än rött kött.
MJÖLKPROTEIN HAR LÄNGE lyfts som en bra proteinkälla vid träning. Men i juli månad presenterades data vid European College of Sport Science årliga konferens som visade bättre resultat med en vegetabilisk proteinkälla (4).
Man fann att svampprotein stimulerar muskeltillväxt efter träning mer än mjölkprotein. Forskarna lät 20 deltagare träna och efter träningen antingen inta svampprotein eller mjölkprotein. Man mätte sedan muskeltillväxt genom en isotopmarkör.
Man fann att de som intog mjölkprotein uppvisade 60 % ökad muskeltillväxt. Men de som intog svampprotein uppvisade dubbelt så hög muskeltillväxt som mjölkgruppen. För mer inspiration om växtbaserad kost vid träning, se filmen The Game Changers!
Insulinresistens är förstadiet till diabetes typ 2. Med förhoppningen att mjölkprodukter skulle kunna minska insulinresistens betalade mjölkindustrin i flera länder forskare för att testa insulinresistens före och efter intag av mjölkprodukter (5).
Forskarna lät 72 män och kvinnor med meta- bolt syndrom först begränsa sitt intag av mjölkprodukter i 4 veckor. Därefter lottades deltagarna till att under 12 veckor antingen fortsätta begränsa mjölkprodukter, eller till att inta 3,3 portioner lätta mejeriprodukter, eller till att inta samma mängd feta mejeriprodukter. Insulinresistens mättes.
Man fann att grupperna som intog både feta och lätta mjölkprodukter uppvisade en ökad insulinresistens jämfört med gruppen som begränsade mjölkprodukter.
ÅRETS STUDIE 2019
Den mest betydelsefulla studien under året enligt min mening kom i oktober. Forskare vid Oxforduniversitetet gjorde en mycket stor analys av hur olika livsmedel påverkar hälsa och miljö (6).
Forskarna gick igenom tillgänglig forskning som värderar miljöbelastning och hälsoeffekter av 15 olika livsmedel. Avseende miljöbelastning värderade man försurning, övergödning, växthusgasutsläpp samt hur mycket odlingsmark och vatten som går åt vid produktionen. Avseende hälsoeffekter värderade man förtida död av alla orsaker och förekomst av hjärt-kärlsjukdom, tarmcancer, diabetes och stroke.
Man fann att hela vegetabilier var mest gynnsamt när man vägde in både hälsa och miljö. Animaliska livsmedel och processade livsmedel som läsk och vitt mjöl var sämre i olika utsträckning, absolut sämst var rött kött och charkvaror. Till exempel har charkvaror 40 gånger större negativ påverkan på miljön jämfört med grönsaker och ökar risken för förtida död med 40 %.
FORSKARNA HAR I intervjuer kommenterat resultaten och understryker vikten av att vi skiftar vårt ätande till mer från växtriket. Att ändra sättet vi producerar animaliska livsmedel har i jämförelse liten effekt.
DESSA DATA MOTSÄGER argument från kött- och mjölkindustrin och deras politiskt allierade. Dessa vill ofta hävda att förändrad produktion är lösningen. I Sverige framförs återkommande att det viktigaste är att man väljer svenskt kött, inte att man väljer grönare mat. Denna studie visar att sådana argument saknar grund och är lika bakvända som att påstå att man är miljövän om man köper en svensk stadsjeep. Vetenskapen är väldigt entydig, som denna och många fler analyser visar. För maximal miljö- och hälsonytta bör vi välja vegetabiliska livsmedel så långt vi förmår.
REFERENSER
1. Benatar et al, Cardiometabolic risk factors in vegans; A meta-analysis of observational studies, PLOS ONE dec 2018
2. Baroni et al,Vegan Nutrition for Mothers and Children: Practical Tools for Healthcare Providers. Nutrients 2019
3. Bergeron et al,Effects of red meat, white meat, and nonmeat protein sources on atherogenic lipoprotein measures in the context of low compared with high saturated fat intake: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2019
4. University of Exeter. (2019, HYPERLINK ”http://airmail.calendar/2020-07-03%2012:00:00%20 CEST” July 3). Quorn protein builds muscle better than milk protein
5. Schmidt et al, Impact of Dairy Food Intake on Glucose Homeostasis: A Randomized Controlled Trial (P08-039-19). Current Developments in Nutrition, 2019
6. Klar et al, Multiple health and environmental impacts of foods. PNAS, 2019″
