Kemiska ämnen

I naturen finns ett antal ämnen som kallas grundämnen. Dessa grundämnen är byggste- nar för alla föreningar/ämnen i naturen och alla levande växter och organismer innehåller grundämnet kol. Vi människor består alltså av kemiska ämnen som är organiserade i strukturer, organ och kretslopp i kroppen som gör att vi kan andas och utvinna energi från maten vi äter. Kemikalier är ämnen som vi människor kan tillverka eller utvinna från naturen. Kemikalier behöver inte vara framställda på kemisk väg, men när de är det så är de oftast mer koncentrerade än i den form de har i naturen. Eller så är det nya föreningar som inte finns naturligt i naturen.

Naturliga och syntetiska ämnen

Vissa menar att det vore bättre om vi levde i en kemikaliefri miljö. Det är ett ganska illa genomtänkt påstående eftersom vi alla består av kemiska ämnen och det inte går att leva utan dem. Molekyler och kemiska ämnen innehåller olika grundämnen, men bara för att ett ämne innehåller ett grundämne som är skadligt vid hög exponering innebär det inte att det behöver vara skadligt när det förekommer i ett kemiskt ämne. Inom alternativrörelsen pratas det ofta om att kroppen endast känner igen naturliga ämnen och att syntetiska ämnen inte kan hanteras i kroppen. Det är helt felaktigt. Det finns inga ”onda” och ”goda” ämnen. De kemiska egenskaperna ett ämne har beror på vilka grundämnen som ingår i ämnet eller blandningen och hur det är sammansatt. Om molekylstrukturen är identisk kan kroppen inte känna någon skillnad om ämnet är framställt på syntetisk väg eller utvunnet direkt från naturen. Vissa syntetiska ämnen kan vara mer effektiva än dess naturliga variant. Ett bra exempel är folsyra. Folsyra framställs syntetiskt och har en mycket bättre effekt i kroppen än vad dess naturliga variant folat har. Det är inte heller så att syntetiska ämnen inte kan transporteras i kroppen. Vi har mycket sofistikerade transportsystem i kroppen och vid utveckling av t ex nya läkemedel används den kunskapen för att kunna få in läkemedlet till rätt plats i kroppen.

Naturliga livsmedel

Det finns många naturliga livsmedel som kan vara hälsoskadliga. Växter producerar ofta endogena toxiner som försvar mot angripare och många av dessa är även giftiga för oss människor. I regel äter vi inga stora mängder av giftiga växter då vi idag känner till de giftigaste sorterna. Linfrön innehåller t ex cyanidämnen i skalet och Livsmedelsverket rekommenderar därför att man endast äter 1–2 msk hela linfrön per dag. Det finns också många svampar som är giftiga och vissa blir ätliga först efter särskild förvällning. Det som kan vara lite knepigt är att livsmedel kan innehålla bakterie- och mögeltoxiner. De syns inte och smakar inte alltid illa, men kan ge symptom som kräkningar och diarré. Ämnen som aluminium, kadmium och arsenik finns naturligt i jorden och vissa livsmedel innehåller högre nivåer än andra. Ris och risbaserade livsmedel innehåller arsenik, vilket kan bli ett hälsoproblem om stora mängder ris konsumeras. Hur mycket metaller som tas upp från jorden där grödan växer påverkas inte av om det är ekologisk eller konventionell odling.

Ekologiska livsmedel

Ekologisk odling anses vara det bästa valet både för hälsan och miljön. Stämmer det? Experterna är lite oense. De flesta är överens om att storskalig monokultur inte är miljömässigt hållbart, men många experter pekar på att utbytet blir för lågt vid ekologisk odling. Problemet med ekologisk odling är också att det är olika regler i olika länder, särskilt med avseende på vilka bekämpningsmedel som är tillåtna. Biologiska bekämpningsmedel är vanligt, men även vissa mer traditionella bekämpingsmedel är godkända. Ekologiska grödor innehåller mindre bekämpningsmedel, men de är inte fria från bekämpningsmedel som många tror.

Det stora problemet med bekämpnings- medel är den höga exponeringen för arbetarna som hanterar kemikalierna på odlingarna.

GMO

GMO har nästan blivit ett skällsord i dagens samhälle. Det är inte GMO-tekniken i sig som är farlig utan det gäller att titta på i vilket syfte den används. Egentligen är genteknik bara en teknik som kan användas i olika syften. Ett livsmedel blir inte automatiskt ohälsosamt för att det innehåller ingredienser som är genmodifierade. Tekniken innebär att man på ett enklare och snabbare sätt kan flytta in nya gener i en organism istället för att använda traditionella växtförädlingsmetoder eller avelsmetoder. I naturen byter olika organismer gener hela tiden, även över artgränser. Inom växtförädling används allt fler sofistikerade metoder och gränsen mellan den och GMO blir allt mer luddig i praktiken. GMO-tekniken kan användas för att ta fram tåligare grödor med högre näringsinnehåll. Tyvärr kan tekniken också missbrukas och användas så att grödorna blir mer motståndskraftiga mot bekämpningsmedel.

E-nummer

E-nummer är inte så läskiga som de ser ut. Många E-nummer har länge använts traditionellt, t ex olika konserveringsmedel, färgämnen som betakaroten och rödbetsrött och antioxidanter som tokoferoler (vitamin E) och askorbinsyra (vitamin C). Alla E-nummer är noga utvärderade och utgör ingen hälsofara vid normal konsumtion. De flesta E-nummer tillsätts till livsmedel för att förlänga hållbarheten, minska risken för bakterietoxiner, förbättra färg och konsistens eller för att reglera pH-värdet. De utgör därför ett skydd mot konsumenten, inte ett hot. Många vänder sig mot E-nummer då vissa livsmedelsproducenter har haft en förkärlek till överanvändning av E-nummer istället för dyrare ingredienser. Att vissa individer är känsliga för vissa E-nummer innebär inte att alla E-nummer är ett hot mot hela den svenska befolkningens hälsa. Det är självklart bra att i första hand använda obearbetade livsmedel med högt näringsvärde och fiberinnehåll, men många E-nummer är en förutsättning för utveckling av nya spännande växtbaserade livsmedel. Varför inte utnyttja den möjligheten för att ta fram nya delikatesser som även kan tilltala allätare?

Ät så varierat som möjligt så sprider du ut riskerna. Det går inte att leva utan att exponeras för farliga ämnen, det är en del av vardagen.

Författare

Pernilla Berg

Pernilla Berg

Nutritionist, medicine doktor i toxikologi och forsknings- och utvecklingschef inom life science.