Artikel
Nordiska näringsrekommendationer 2023
Tidigare i år publicerades äntligen de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Förra versionen har några år på nacken då den är från 2012. Den största skillnaden är att NNR nu även fokuserar på klimataspekten och det är mer fokus på växtbaserad kost.
Nordiska näringsrekommendationer
De nordiska näringsrekommendationerna är ett samarbete mellan de nordiska ländernas myndigheter och publiceras av Nordiska Ministerrådet. Nya nordiska näringsrekommendationer publiceras med jämna mellanrum och vid varje revidering tar man hänsyn till alla studier inom området som är relevanta. Det innebär att all litteratur gås igenom, men att studier av sämre kvalitet med låg evidensgrad inte får lika stor inverkan på de slutliga näringsrekommendationerna. I klartext innebär det att många små enskilda studier som ofta får stor uppmärksamhet i media inte kommer att påverka slutsatserna särskilt mycket.
De nordiska näringsrekommendationerna används som grund för att ta fram specifika näringsrekommendationer i de olika länderna i Norden, samt de baltiska länderna. Även om det mesta är likt i de olika länderna finns det faktorer som skiljer sig åt, till exempel berikningsstrategier av livsmedel, matvanor, förekomst av specifika sjukdomar, fysisk aktivitet, beteenden etc. Det är också viktigt att komma ihåg att näringsrekommendationerna inte är samma sak som kostrekommendationer för enskilda individer. De nordiska näringsrekommendationerna är baserade på behovet på befolkningsnivå och används som grund av vårdpersonal, kommun och dietister för kostråd och riktlinjer för offentliga måltider.
Under hösten 2024 kommer även Livsmedelsverkets kostråd ”Hitta ditt sätt – att äta grönare, lagom mycket och röra på dig” att uppdateras. Fysisk aktivitet är sedan innan inkluderat i NNR och det är fortsatt en viktig hörnsten, men nu läggs ännu mer betoning på en hälsosam vikt.
Klimataspekten
För första gången har även miljö- och hållbarhetsaspekten vävts in i näringsrekommendationerna. Bakgrunden till det är att över en tredjedel av alla växthusgasutsläpp härstammar från matproduktionskedjan. Kan vi vända den trenden och utnyttja jordens resurser på ett bättre sätt kan vi även bromsa minskningen av naturområden och biologisk mångfald. Målet är att uppnå en mer hållbar matkonsumtion, med minskat matsvinn och mindre överkonsumtion av naturresurser, samt att verka för en mer hållbar produktion. Konsumtionen av rött kött och mejeriprodukter bör minska till fördel för baljväxter, fullkornsprodukter, frukt och grönsaker, vegetabiliska oljor samt nötter och frön. Vi bör också ställa om till användning av fisk från ett mer hållbart fiske, då storskalig fiskproduktion och utfiskning av världshaven har en stor miljöpåverkan. Konsumtionen av animaliska produkter bör också överlag minska till fördel för mer växtbaserat för att minska miljöpåverkan.
Det har dock höjts lite varnande röster från lantbrukare som menar att Livsmedelsverket inte borde ta miljöaspekten i beaktande då det skadar den inhemska kött- och mejeriindustrin. Enskilda näringsforskare har också påpekat att nudging mot mer växtbaserad kost kan öka risken för järnbrist hos unga kvinnor med rikliga menstruationer.
Nyheter i näringsrekommendationerna
Totalt innehåller NNR rekommendationer för 36 näringsämnen och tolv av dessa har justerats upp medan två har sänkts. De är också mer harmoniserade med kostrekommendationer globalt.
Rekommendationerna för makronutrienterna protein, kolhydrater och fett är i stort sett desamma. För de flesta mikronutrienter är det mindre justeringar av RI. Några exempel är vitamin B6, B12, folat, vitamin C, kalcium, magnesium, zink och kalium. För näringsämnena biotin, pantotensyra, kolin, salt, mangan, molybden och fluor har det tidigare inte funnits några rekommendationer alls då det vetenskapliga underlaget har varit för dåligt, men nu är även de inkluderade. Även vitamin K2 har nu ett fastställt RI. Tidigare ansågs det troligt att tarmfloran kunde tillgodose behovet av vitamin K. Det viktigaste för veganer är att det finns nya rekommendationer för vitamin B12, där rekommendationen för vuxna nu är höjd från 2 μg till 4 μg per dag. Används B12-tillskott endast en gång dagligen bör intaget vara högre för att kompensera för att det procentuella upptaget blir sämre. Tyvärr finns inga sådana rekommendationer specificerade.
