Om naturbetesmarker och öppna landskap
17 oktober, 2019
Vad är egentligen naturbetesmarker?
– Från början fanns det bara skog i Sverige. Sedan högg man ner skogen, och då framför allt för att få åkermark. Efterhand började man låta korna beta på de här markerna. Naturbetesmarker är väldigt magra vilket gör att visa arter kan konkurrera med gräset. Det kan vara vissa typer av blommor som i sin tur lockar till sig insekter.
Om man bara skulle strunta i de här naturbetesmarkerna, vad skulle hända då?
– Det skulle bli skog. Det här är konstgjort. Det är inte naturligt även om namnet antyder det. Det är ett kulturlandskap, inte ett naturlandskap.
Behövs det kor som betar på de här markerna?
– Från början högg man ner gräset för hand för att ge vinterfoder, men nu har man kor som går där. Men det behöver inte vara en ko, hästar är egentligen bättre eftersom de släpper ut mycket mindre metan.
Vad säger du om öppna landskap?
– Det som är lurigt är att man menar olika saker med det. Riktiga naturbetesmarker är de gamla som har funnits länge. Men nu har man oftast åkermark som man sår gräs och klöver på och som korna sedan får gå och beta av. Det är ganska likt en gräsmatta, men är ju också ett öppet landskap. Även en veteåker är ett öppet landskap. Visst har de ett liknande estetiskt värde, men biologiskt mångfaldsmässigt är det olika.
Måste vi äta kött för att behålla de här naturbetesmarkerna?
– Det gjordes ett scenario där kor bara fick äta restflöde, t ex halm från jordbruket, och sedan gå och beta på de här naturbetesmarkerna som inte kan användas till något annat eftersom de är så magra och steniga. Då ser man alltså till att ha så många kor man bara kan ha där. Men då måste man ändå odla upp mat på annan mark för vintern. Det här på många sätt ”idealiska” sättet skulle innebära en minskning av nötköttskonsumtionen med 80 %. I gram är det ungefär 100 g i veckan/per person.
