Sverige stärker sin position som en drivande kraft inom framtidens livsmedel. Enligt nya siffror från Good Food Institute Europe ökade investeringarna i svenska onoterade företag inom alternativa proteiner från 43,3 till 96,7 miljoner kronor under 2024 – en uppgång på 123 procent.

Bakom utvecklingen ligger ett växande intresse från både investerare och forskare, men också politiskt stöd. Regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi lyfter särskilt behovet av innovation inom nya proteinkällor för att minska miljöpåverkan och stärka beredskapen.

Samtidigt visar analysen att Sverige fortfarande ligger efter grannländer som Danmark och Finland i forskningsfinansiering. Mellan 2020 och 2024 satsade Sverige omkring 286 miljoner kronor på området – långt under Danmarks dryga miljard.

Trots detta är trenden tydlig. Med en stark innovationskultur, ökande investeringar och växande kunskap ses Sverige som en möjlig ledare i omställningen mot ett mer hållbart matsystem.

Fakta: Alternativa proteiner

  • Växtbaserat kött liknar animaliskt kött i både smak, textur och tillagning, men är helt växtbaserat. En systematisk genomgång från 2024 visar att växtbaserat kött i genomsnitt genererar 86–94 procent lägre växthusgasutsläpp, kräver 71–89 procent mindre mark och 74–93 procent mindre vatten jämfört med traditionellt kött.
  • Odlat kött framställs från djurceller och möjliggör därför produkter som är omöjliga att skilja från vanligt kött, men utan djuruppfödning. Forskning visar att köttodling kan minska klimatpåverkan från köttproduktion med upp till 92 procent, luftföroreningar med upp till 94 procent och markanvändning med upp till 90 procent
  • Fermentering används för att tillverka ingredienser som mykoprotein, äggprotein och vassle. Med minimala resurser kan de bidra till att efterlikna smak och funktion hos animaliska livsmedel.