Tarmfloran – 100 biljoner bakterier kan inte ha fel
30 september, 2021
Allt fler börjar få upp ögonen för vikten av en bra tarmflora. 75-80 % av vårt immunförsvar sitter i tarmen och fungerar inte utan just vår tarmflora. Här är allt du behöver veta för att toppa ditt välbefinnande.
Innan vi föds är tarmen helt steril och bakteriefri, men vid vaginal förlossning får vi bakterier som stafylokocker, laktobaciller, bifodobakterier och streptokocker från mamman som kan kolonisera tarmen och modersmjölk främjar sedan ytterligare att nyttiga bifidobakterier får fäste i tarmen. Bröstmjölk innehåller både bakterier och oligosackarider som är mat åt de goda baktiererna i tarmen. Föds man med kejsarsnitt är det helt andra faktorer som avgör vilka bakterier som koloniserar tarmen.
Det finns inte en person som har identisk flora med någon annan, men artrikedomen i tarmen har minskat i och med att vi äter en alltmer mer raffinerad västerländsk kost och lever mer sterilt. Tarmfloran påverkas i allra högsta grad av vilken kost vi äter och hur vi lever. En allätare har i regel ett mindre spektrum av olika bakterietyper i tarmen jämfört med en vegan eller vegetarian. Barn som växter upp på bondgård och nära naturen har en bredare och artrikare tarmflora än stadsbor.
Vad har detta för betydelse för vårt välbefinnande? Det senaste decenniet har intresset för tarmfloran fullkomligt exploderat. Det har kommit många spännande studier inom området som visar att tarmfloran är viktigare för vår hälsa än vad man tidigare trodde. Det är inte så konstigt då tarmen är vårt största organ och vår största exponeringsyta mot omvärlden. Hela matsmältningskanalen är ju ett rör som går rakt igenom oss och huserar 100 biljoner bakterier. I vikt blir det 1-2 kg bakterier. Man brukar dela in tarmfloran i permanent och temporär tarmflora. Den permanenta tarmfloran är den uppsättning av bakterier som har fått fäste i tarmen och utgör vår grundflora. Den temporära tarmfloran består av bakterier som inte lika lätt får fäste i tarmen. Probiotiska bakterier tillhör den senare kategorin.
Immunförsvaret
Bakterierna i tarmen tränar immuncellerna i tarmen genom att presentera olika ämnen så att immunförsvaret lär sig vad som är skadligt och vad som är ok i tarmen. Många bakterier producerar även antibakteriella substanser som hämmar tillväxt av mer patogena bakterier.
Matsmältning
Vi lever i symbios med bakterierna i tarmen. De hjälper oss att bryta ner ämnen som vi själv inte kan bryta ner och i utbyte får vi extra energi och protein. Cellulosa, oligosackarider och vissa gifter är några sådana exempel. Man kan säga att bakterierna hjälper oss att återanvända fibrer från födan och protein från döda bakterier i tarmen. Bakterierna hjälper oss också att göra oss av med gifter genom att metabolisera dem till andra former som lättare utsöndras.
Vad ska man äta?
Chiafrön och psylliumfrön är bra frön rika på olösliga fibrer och dom är dessutom tarmreglerande. Lök, vitlök, sparris, jordärtskockor är grönsaker som är särskilt rika på oligosackarider som är bra för tarmfloran. De flesta frukter, bär och grönsaker har bra innehåll av olösliga fibrer, pektin och oligosackarider som gynnar våra goda tarmbakterier. Baljväxter är också en bra fiberkälla. Bland spannmålen är det havre som utmärker sig med sitt innehåll av betaglukaner. Vissa livsmedel som müsli är idag ibland berikade med inulin (som är en prebiotisk fiber) för att förstärka den goda effekten på tarmfloran.
