Varför äter vi inte bättre mat?
4 augusti, 2019
Det har kommit tunga rapporter i flera år som trycker på vikten av en växtbaserad kost med mycket vegetabilier och lite socker. Ändå äter svenskarna bara sämre och sämre. Varför?
13 ÅR HAR gått sedan FN släppte rapporten Lifestock’s Long Shadow. Där slogs fast att kött- och mjölkindustrin orsakar mer växthusgasutsläpp än hela transportsektorn, d.v.s. alla bilar, båtar, lastbilar och flyg tillsammans. Efter detta började vi på allvar prata om miljöskador orsakade av animaliekonsumtion i allmänhet och köttkonsumtion i synnerhet. Därefter har det årligen kommit rapporter från expertpaneler och myndigheter som understryker grönare ätande för hälsa och miljö. Trots detta fortsatte köttkonsumtionen i Sverige att öka och har först de senaste 2 åren börjat sjunka.
Den mest tongivande rapporten på hälsoområdet, Global Burden of Disease, slår fast att ohälsosamt ätande tillsammans med rökning är den största riskfaktorn för ohälsa och förtida död i Sverige. Detta beror på en alltför hög konsumtion av animaliska och processade livsmedel, cirka 85 % av vårt kaloriintag. Hela vegetabilier som frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, bär, nötter och frön är de livsmedel som uppvisar störst effekt i att förebygga sjukdom. Att de endast upptar 15 % av vad vi äter ger oss en bild av hur mycket ohälsa vi kan förebygga med sundare matvanor.
RAPPORTEN EATLANCET SOM lanserades tidigare i vår tar ett helhetsgrepp om både hälsa och miljö och slår fast att ett grönare ätande är oundgängligt för planetens överlevnad och kommer att medföra stora hälsofördelar. Enligt beskriven måldiet behöver vi i Sverige mer än halvera intaget av kött och socker samt fördubbla intaget av frukt och grönt. Intaget av baljväxter och nötter behöver tiodubblas.
Forskare från både Global Burden of Disease och EAT-Lancet har i tidigare publikationer även kommit fram till att ett veganskt kostmönster har flest fördelar för hälsa och miljö jämfört med ett vegetariskt kostmönster eller att följa globala kostråd.
Varför centreras då fortfarande vårt kostintag kring livsmedel som skadar både oss själva och vår miljö? Vi upplever att maten vi äter är ett helt fritt val. Information som utmålar vår kost i dålig dager är därför lätt att blunda för. Av samma skäl vill vi ogärna att politiker eller myndigheter påverkar vad vi äter.
Sanningen är att livsmedelsindustrin i mycket hög utsträckning styrt vårt kostintag mot mer animalier och processade livsmedel genom reklam, prissättning, tillgänglighet och lobbyism. Denna otidsenliga ansvarslöshet, beskriven i flera vetenskapliga publikationer, förvärrar problemet.
MEN MER CHOCKERANDE är att den politiska styrning som ägt rum i modern tid faktiskt drivit fram ett osundare kostintag. Detta är lätt att konstatera vid läsning av Greenpeace-rapporten Feeding the Problem som publicerades i februari i år. Där konstateras att vi inom EU subventionerar produktionen av kött och mjölk med 29-33 miljarder euro årligen. Som jämförelse spenderar vi lite mer än 40 miljarder euro på sjukvård i Sverige årligen. Nämnas bör även EU:s mjölkstöd till skolor som villkorar dessa att göra reklam för mjölk i sina lokaler. Enligt FN har politiker i samtliga OECD-länder låtit ett dysfunktionellt matförsörjningssystem växa fram. Är det inte dags att ändra på detta? Det enda som behövs är några relativt enkla politiska beslut.
Naturvårdsverket och Vetenskapliga rådet lämnade i mars månad sina rapporter till regeringen om vad som krävs för att nå klimatmålen. Man konstaterar att nuvarande politik inte når målen på långa vägar. Anmärkningsvärt är att matens klimatpåverkan knappt nämns alls.
Som konsumenter har vi rätt att få god och saklig information om maten vi äter. Denna information bör vara tillgänglig för alla som går till affären, inte bara ett privilegierat fåtal som läser vetenskapliga rapporter. Alla har rätt till näringsrika, hälsosamma och miljövänliga livsmedel från växtriket och prissättning på mat bör stimulera konsumtionen av dessa.
LÅT OSS DÄRFÖR hoppas att nuvarande regering agerar för att ta bort subventioner av kött och mjölk och i stället börjar stimulera konsumtion av vegetabiliska livsmedel genom momsändringar, informationskampanjer och subventioner för omställning till vegetabiliskt jordbruk.
Det är även dags för livsmedelsindustrin att bryta år av ansvarslöshet och i stället på allvar verka för ett hälsosammare och miljövänligare ätande. Tänk om deras framtida lobbyarbete skulle verka för ekonomiska incitament till en hållbar omställning av vårt matförsörjningssystem i stället för att till varje pris försöka bevara status quo.
Låt oss äta så grönt vi förmår och hjälpas åt att sprida saklig information om hur enkla matval kan göra stor skillnad. Låt oss göra våra röster hörda gentemot politiker och livsmedelsindustri och kräva en matmiljö som främjar kloka val.
Tillsammans kan vi rädda miljön och vår hälsa och skapa ett sunt och hållbart samhälle.
