Vem kan man lita på?
4 mars, 2020
Det finns idag många som ger råd om kost och hälsa. Fakta blandas med rena felaktigheter, så vem är egentligen en kostexpert att lita på? Naturläkare? Dietister? Kostrådgivare?
Kostexpert
Det är många som kallar sig kostexperter, men vad innebär det egentligen att vara kostexpert? Kan vi verkligen lita på att alla kostexperter har djup kunskap inom nutrition och kost? Titeln kostexpert är ingen skyddad titel och används därför idag helt fritt av alla möjliga yrkesgrupper. I media är det inte ovanligt att journalister och andra helt utan nutritionsutbildning kallar sig för kostexperter.
De mest klassiska yrkena med akademisk nutritionsinriktning är dietist och nutritionist, men det finns även andra yrken där nutrition kan vara ett specialistområde. Det finns även många alternativmedicinska utövare som titulerar sig som kostexperter utan att ha någon akademisk bakgrund inom ämnet nutrition.
Dietist
Dietister har en utbildning med kostvetenskap/klinisk nutrition som huvudämne. Det är en 3-årig utbildning som leder fram till en yrkesexamen som dietist. Utbildningen är tvärvetenskaplig med inslag av många olika ämnen, som till exempel biokemi, fysiologi, medicin, beteendevetenskap och psykologi. Till skillnad från nutritionistutbildningen behöver du inte ha naturvetenskaplig bakgrund för att bli antagen till utbildningen.
Efter utbildningen kan du ansöka om dietistlegitimation från Socialstyrelsen. En legitimation är en slags kvalitetsstämpel på att du har kunskap inom ditt specialområde och att du får arbeta kliniskt med patienter.
Yrkestiteln dietist är också skyddad, vilket innebär att du inte får kalla dig dietist om du inte har dietistlegitimation.
Legitimationen kan återkallas vid olämplighet, grov oskicklighet eller allvarligt brott. Som dietist kan du också läsa vidare till magisternivå eller masternivå och sedan fortsätta med forskning. Dietister har god kunskap inom nutrition och är utan tvekan kostexperter.
Nutritionist/näringsfysiolog
Nutritionister, eller näringsfysiologer som de också kallas, har en bred molekylärbiologisk forskningsförberedande utbildning inom nutrition. Utbildningen leder till en kandidatexamen inom nutrition eller en magister- examen vid vissa lärosäten. För att bli antagen till utbildningen krävs naturvetenskaplig behörighet. Lite förenklat har nutritionister mer kunskap om vad som händer inne i cellerna på molekylär nivå jämfört med dietister som har en mer praktisk utbildning med klinisk träning.
Det finns idag lite olika utbildningar som kan leda till kandidatexamen i nutrition med olika inriktning mot livsmedel, folkhälsa eller molekylär nutrition. Många nutritionister väljer idag att läsa vidare till masternivå och sedan fortsätta som forskare.
En nutritionsutbildning är en naturvetenskaplig utbildning och leder inte till en yrkes- examen. Som nutritionist kan du därför inte ansöka om legitimation från Socialstyrelsen och yrkestiteln nutritionist är inte skyddad. Nutritionister får därför inte jobba inom vården, såvida de inte har annan medicinsk utbildning. Att yrkestiteln nutritionist inte är skyddad kan upplevas som ett problem då många kostrådgivare utan akademisk bakgrund inom nutrition ibland använder sig av titeln nutritionist. Nutritionister har god kunskap inom nutrition och är också utmärkta kostexperter.
Läkare
Läkare har en lång medicinsk utbildning där många olika kliniska aspekter berörs. Huvudämnet är medicin, men den prekliniska utbildningen innehåller många kurser inom cellbiologi, molekylärbiologi, immunologi och fysiologi. Huvuddelen av den kliniska träningen sker på sjukhus och fokuserar på den sjuka patienten.
Läkarutbildningen är en 5,5-årig yrkesutbildning och efter avslutad klinisk tjänstgöring som AT-läkare kan man ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Vid olämplighet, grov oskicklighet eller allvarligt brott kan läkarlegitimationen återkallas, precis som för dietister.
Läkarutbildningen innehåller i regel inga obligatoriska kurser inom ämnet nutrition, men många av de prekliniska kurserna innehåller delar som berör olika näringsämnen som är viktiga kliniskt. Att säga att läkare helt saknar kunskap inom nutrition blir därför felaktigt. Det som tyvärr inte ryms inom utbildningen är specifika nutritionskurser där de viktigaste delarna inom nutrition lyfts och sätts i sitt sammanhang. Att införa fler kurser i läkarprogrammet är nog inte aktuellt då det redan idag är en lång utbildning. Inom några år blir utbildningen dessutom 6-årig. Hur stor kunskap en läkare har inom nutrition beror helt på inom vilken specialitet hen jobbar och hur stort intresset för nutrition är. Det finns också läkare som väljer att fortsätta med forskning inom nutritionsrelaterade områden.
Sammanfattningsvis är inte alla läkare kostexperter då ämnet nutrition inte ingår i utbildningen, men utbildningen ger en bra grund för att förstå nutrition. Många läkare som jobbar inom specialiteter som ligger långt från folkhälsa och nutrition kvalar inte in som kostexperter. Du kan till exempel inte förvänta dig att en akutläkare eller patolog ska vara kunnig inom nutrition.
Övriga akademiker
Det finns också många andra utbildningar där nutrition ingår: kostvetare, kostekonom, livsmedelskemist, livsmedelstekniker, hälsopedagog etc. Har du en akademisk grund- utbildning inom medicin, biomedicin eller annat närliggande område kan du också välja att läsa till en masterexamen inom nutrition, idrottsnutrition, folkhälsa eller liknande. Då läser du nutrition på avancerad nivå i 2 år. Det gör att du kan få en spets- kompetens inom nutrition utan att ha läst någon grundutbildning inom ämnet.
Beroende på vilken bakgrund du har och vilken typ av inriktning du väljer kan du kalla dig kostexpert.
Forskare
Det finns också gott om forskare inom området nutrition, både på medicinsidan och på den molekylärbiologiska sidan, men även inom epidemiologi och folkhälsoområdet. Hur stor kunskap den enskilda fors- karen har inom nutrition beror självklart på vilken bakgrund hen har och på forskningsområdet. Många forskare har djupgående kunskap inom sitt område, men sämre överblick över hela nutritionsområdet. Tyvärr finns det vissa före detta forskare som missbrukar sin akademiska titel för att sprida sina personliga övertygelser och för att tjäna pengar inom alternativmedicin. En tjusig titel klingar ju fint och ökar trovärdigheten på texter, men det är inte alltid personen har någon relevant bakgrund. En professor i fysik eller en kirurg är inte nödvändigtvis bra på nutrition och hälsofrågor. De flesta forskare har god självinsikt och uttalar sig bara inom sina expertområden.
PT
De flesta personliga tränare har någon form av kostrådgivning inbakad i sin utbildning. PT-utbildning är en yrkesutbildning som går att läsa på folkhögskola eller hos olika privata aktörer och den leder oftast till en licensiering. Det är inte någon högskoleutbildning och utbildningens kvalitet är därför inte kontrollerad av Högskoleverket. De enskilda skolorna bestämmer mer eller mindre själva vad som ingår i utbildningen.
De mer seriösa aktörerna erbjuder en utbildning som är evidensbaserad och certifierad av branschföreningen. Även om kostrådgivning och enklare näringslära ingår i en PT-utbildning är nivån inte tillräckligt hög för att mäta sig med akademiker med nutrition som huvudämne. Många som jobbar som PT är jätteduktiga som tränare och kan ge enklare kostråd till sina klienter. Men att kalla sig kostexpert är nog att ta i, såvida du inte har en annan utbildning inom nutrition eller medicin i grunden.
Kostrådgivare
Begreppet kostrådgivare är knepigt då det egentligen inte finns några restriktioner för när du får kalla dig det. I princip kan du bli diplomerad, certifierad eller licensierad kostrådgivare efter en helgkurs. Men det finns också längre utbildningar för kostrådgivare på folkhögskolor eller hos privata aktörer. En del av de längre utbildningarna är godkända av Kroppsterapeuternas Yrkesförbund eller KAM (komplementär- och alternativmedicin). Vissa av utbildningarna håller säkert tillräckligt hög nivå för att man ska kunna ge grundläggande kostråd till klienter, men utbildningarna är inte granskade av Högskoleverket och innehållet skiljer sig markant mellan olika utbildningar. En annan stor skillnad från universitetsutbildningar inom nutrition är att tillräcklig grundutbildning inom kemi, cellbiologi och fysiologi ofta saknas. Saknar du grundkunskapen är det svårt att avgöra vad som är korrekt fakta. Då utbildningarna inte är granskade är det tyvärr vanligt att rena felaktigheter lärs ut. Det är inte helt ovanligt att till exempel sockerdetox tas upp som behandlingsform.
Är du då kostexpert om du har gått en kostrådgivarutbildning? Nja, chansen att du besitter en djup kompetens inom området nutrition är ganska liten. Det går självklart att vara duktig inom området nutrition utan att ha läst nutrition på högskola/universitet, men att på egen hand läsa in och få samma kompetens som efter en avslutad akademisk utbildning inom nutrition är svårt. Näst intill omöjligt. Vetenskapsteori och kritisk granskning ingår i akademisk utbildning, men saknas nästan alltid i mer alternativ utbildning.
Näringsterapeut
Det som är gemensamt för de flesta näringsterapeutiska utbildningar är att de är väldigt alternativa och har dyra anmälningsavgifter. De flesta av utbildningarna innehåller någon form av grundläggande näringslära och fysiologi, men då många av de som driver utbildningarna själva inte har någon akademisk utbildning inom medicin eller nutrition är risken för att felaktigheter lärs ut stor. Vetenskapsteori och kritisk källgranskning saknas oftast helt i utbildningen.
Det finns inte heller någon officiell kvalitetsgranskning av utbildningarna och vad som ingår i utbildningarna varierar mellan olika aktörer. Utbildningarna marknadsförs som holistiska med naturlig läkning för de som inte har fått hjälp genom den vanliga vården. Näringsterapeuter sägs ha utbildning inom näringsfysiologi, klinisk nutrition, folkhälsa, hälsosam matlagning och tolkning av olika labbtester. En av grundpelarna vid klientbesök är att gå till botten med de bakomliggande orsakerna och ge individanpassade rekommendationer som stödjer kroppens utrensning och själv- läkning. Kosttillskott beskrivs som helt ofarliga utan biverkningar och läkemedel och konventionell medicinsk behandling beskrivs som en av våra vanligaste dödsorsaker. Ofta erbjuds klienterna även att ta olika labbtester som blodanalys, frekvensanalys, hårmineralanalys, urinanalys och DNA-analys. Många av labbtesterna som erbjuds är inte är validerade och det saknas evidens för att de är relevanta. Vissa av testerna är rent nonsens ur medicinsk synvinkel. Att erbjuda DNA-analys och sedan ge kostråd utifrån resultatet är ett sådant exempel. Att analysera DNA är idag inget problem, men att tolka vad som är relevant och hur du kan optimera kosten därefter finns det ingen kunskap om.
Besöket hos en näringsterapeut liknar ofta ett läkarbesök då terapeuten tar anamnes, gör någon form av kroppsundersökning, beställer prover, rekommenderar kosttillskott/örtmedicin och bokar in åter- besök. Ett stort problem är att en närings- terapeut inte har någon medicinsk utbildning och risken för felbehandling av klienter är stor. Det finns till exempel många kosttillskott och örter som är skadliga i hög dos och det finns även regler kring vad du får säga vid marknadsföring av kosttillskott. Det förbises ofta helt inom den här genren. En klient som vänder sig till alternativmedicin är också väldigt utsatt. Ofta har individen tidigare gått till olika läkare och inte blivit helt frisk och sedan gått vidare för att söka alternativa lösningar. Ibland satsar den sjuka individen alla sina besparingar på dyra alternativa behandlingar och tillskott som många gånger är verkningslösa. En fördel inom alternativmedicin som vi inte ska glömma bort är att klienten får gott om tid med terapeuten och klienten känner att det äntligen är någon som tar hen på allvar. Ett hopp föds.
Naturläkare
En naturläkare är en alternativmedicinsk utövare som saknar formell utbildning inom medicin. Vilken utbildning en naturläkare har skiljer sig åt och det finns ingen statlig kvalitetsgranskning av utbildningen. I princip kan vem som helst kalla sig för naturläkare då yrkestiteln inte är skyddad, men bransch- organisationen KAM (komplementär- och alternativmedicin) har en egen auktorisation och kvalitetskontroll för de egna medlemmarna.
Liksom för näringsterapeuter och andra alternativa terapeuter bygger behandlingen hos en naturläkare på en holistisk syn där de bakomliggande orsakerna till sjukdom ska behandlas istället för att bara behandla symtomen. Kroppen rensas och självläker om klienten följer naturläkarens ordinationer. Oftast används alternativa undersökningsmetoder som irisdiagnostik, frekvensmätning, alternativa kroppsmätningar, hårmineralanalys och olika blodanalyser. Behandlingen består ofta av örtmedicin, dyra kosttillskott och homeopati. Många av undersökningsmetoderna som används är inte evidensbaserade och vissa används på felaktigt sätt, vilket gör att resultatet egentligen inte går att tolka.
En naturläkare får inte behandla barn under 12 år och vissa åkommor som cancer, diabetes, epilepsi och sjukliga tillstånd i samband med havandeskapsförgiftning eller förlossning. Det är också förbjudet att använda radiologiska metoder. Många klienter som egentligen är friska luras att köpa dyra örtpreparat och att komma på återbesök. Det är inte heller helt ovanligt att naturläkare behandlar allvarliga sjukdomar som inte får behandlas. Det blir särskilt problematiskt om klienter blir felbehandlade och får bestående men. Behandlas du av en naturläkare omfattas du inte av patientsäker- hetslagen och det är svårt att få någon ersättning. En naturläkare kan inte heller bli av med sin legitimation då hen inte har någon sådan. Ett annat problem är att många inte förstår att naturläkare inte har samma medicinska bakgrund som en vanlig läkare. Ordet läkare är förtroendeingivande och ser mottagningen dessutom ut som en läkarmottagning får klienten lätt uppfattningen att verksamheten är seriös. Hur stora kunskaper en naturläkare har inom nutrition är omöjligt att avgöra, men någon kostexpert blir du inte genom att utbilda dig till naturläkare.
SÅ VEM ÄR då kostexpert?
Ja, det finns ingen officiell beskrivning av begreppet kostexpert, men ett rimligt antagande är att det är en person som har akademisk utbildning inom nutrition på avancerad nivå. Dietister och nutritionister/näringsfysiologer är de klassiska yrkena med nutritionskompetens, men det finns även andra yrken där nutrition kan vara en spetskompetens. En läkare behöver inte nödvändigtvis vara expert på kost då nutrition inte är huvudämnet under utbildningen, men vissa läkare specialiserar sig inom nutritionsnära områden.
Yrkesgrupper som kostrådgivare och framför allt näringsterapeuter och naturläkare har ingen evidensbaserad utbildning inom nutrition och är sällan kostexperter. Det räcker inte heller med några kvällskurser och grundkurser i kostrelaterade ämnen från universitet för att kvala in som kost- expert. Det krävs en relevant akademisk examen.
