Livsmedelsverket har kommit fram till att om alla stockholmsbor skulle sortera ut sina bananskal under ett års tid, skulle det räcka till biobränsle för en buss att åka fyra varv runt jorden – surrealistiskt eller hur? Men det finns hopp – maten är ett av de områden där vi, som privatpersoner, faktiskt kan göra skillnad. VEGO har samlat några tänkvärda tips på hur du kan tänka klimatsmart och minska ditt matsvinn!

Jordens klimatläge är långt från hållbart. Därför har FN:s medlemsländer skrivit under 17 globala mål att uppnå till 2030, där ett av delmålen (FN:s hållbarhetsmål 12.3) är att halvera det globala matsvinnet, längs hela livsmedelskedjan. 2011 gjorde FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO en global uppskattning som visade på att ungefär en tredjedel av den mat som produceras inte äts upp. När det gäller de svenska hushållen pekar Naturvårdsverkets undersökning från 2020 att det handlar om 35 kilo matsvinn om året – per person. FAO har också räknat på att om vi i dag skulle sänka det globala matsvinnet med 25 procent skulle vi kunna ge mat på bordet till de 870 miljoner människor som svälter världen över.

Skylt demonstration klimat
För att vår planet ska må bra behöver vi tänka om.

Testa VEGOs recept på klimatsmart vegetarisk Wienerschnitzel

Vad gör det för skillnad?

Att göra något för att förbättra klimatläget kan som enskild individ kännas överväldigande. Märks det ens när du källsorterar om flygplan fortsätter att åka kors och tvärs över Atlanten? Svaret är att ja, det gör skillnad. Just när det gäller matsvinn kan en förändring i beteendet hos oss konsumenter vara en stor påverkande faktor till att FN:s globala hållbarhetsmål nås. Sen är det såklart inte bara privatpersoner som själva kan dra hela lasset. Matsvinnet behöver minska var än mat hanteras (så som jordbruket, livsmedelsindustrin, på restauranger och i storkök, mataffärer och på fik). Men skillnad, det gör det. Även om det kan kännas smått i det stora hela.

Matsvinn vs ”oundvikligt” matavfall

I stora drag kan man säga att matsvinn är mat eller dryck som du skulle kunnat äta, men av någon anledning ändå hamnar i soptunnan. Naturvårdsverket har valt att definiera matsvinn som en del av det totala matavfallet som uppstår i livsmedelskedjan. Matsvinn är alltså det ”onödiga” svinnet, sådant vi hade kunnat äta men inte gör, så som mat som blir över på tallriken eller bananen som ruttnar i fruktskålen på köksbordet. ”Oundvikligt” matavfall är det vi inte förväntas äta så som skal, ben, brosk, skinn, vissa sorters inälvor och kaffesump.

Gör VEGOs klimatsmarta guacamole på gröna ärtor

Från soptipp till bränsle

Även om man ofta säger att mat slängs är det inte exakt så det går till. Mycket mat hamnar på soptippen men vissa länder har ändå gjort något av det som skrapats av tallriken. I Sverige går det mesta till produktion av bioenergi, biobränsle, djurfoder, jordförbättringsmedel eller tillverkning av biokemiska produkter som kosmetika. Det kan i första hand kännas upplyftande, att svinnet gör lite nytta, men faktum är att ”slängandet” ändå inte är särskilt klimatsmart. Miljö och klimat förlorar på att maten måste produceras ”igen” (och det krävs också nya transporter och tillverkningsprocesser som påverkar miljön och klimatet ytterligare) och därför är det helt enkelt bättre att fokusera på att fixa matsvinnsproblematiken från grunden.

Matlåda kylskåp
Att lägga mat som blivit över i matlådor för att äta senare minskar matsvinnet.

Tips för minskat matsvinn

Att bli bättre på att inte låta någon mat gå till spillo börjar redan innan du tar dig till mataffären, planering är nämligen A och O när det kommer till att äta klimatsmart.

Innan du handlar:

  • Välj en miljömärkt butik
  • Ta reda på vad som redan finns hemma så du inte köper mer än vad du kommer äta (och planera recept utifrån det!)
  • Använd frysen när något börjar bli gammalt
  • Ta med egna påsar
  • Glöm inte bort maten längst bak i kylen!

På väg dit:

  • Cykla, gå (eller ta bussen om det är långt) – en rullväska eller extra cykelkorg är perfekt om det är dags för storhandling

I butiken:

  • Välj miljömärkta produkter (och gärna råvaror i säsong och som är lokalproducerade)
  • Minska på köttprodukterna

När du lagar mat:

  • Förvara din mat rätt
  • Ta lagom portioner (ta hellre om)
  • Gör matlåda!
  • Frys in mat som blir över
  • Blandade rester kan också förvandlas till plockmat, trötta grönsaker till gryta, gratäng eller soppa och frukt som börjar se trist ut kan bli till en perfekt smoothie
  • Gör egen kompost eller skaffa matavfallskärl

Läs VEGOs artikel där KRAV svarar på de åtta vanligaste frågorna vi ställer oss när vi handlar KRAV-märkta livsmedel!