Varje tugga är en tanke – en djupdykning i svensk matkultur och dess idéer
17 september, 2024
Varje tugga är en tanke
Richard Tellströms bok ”Varje tugga är en tanke” (Natur & kultur) utforskar den svenska matkulturens 800-åriga historia. Den visar hur maten vi äter formas av en mängd faktorer, från personliga val och historiska händelser till politik, religion och samhällsförändringar. Boken ger en underhållande och insiktsfull bild av de komplexa krafter som påverkar vad vi lägger på tallriken.
Varför ville du skriva den här boken?
– Den här boken tog fyra år att skriva och är ett resultat av 10 års research. Jag ville lyfta idéerna bakom vårt ätande. Mat är en kulturell idé, men för att man ska kunna påstå det måste man göra den här tidsserien. Vi äter inte mat för att det smakar gott utan det grundar sig främst i värderingar. Men svenska värderingar skiljer sig från brittiska, amerikanska osc.
Varför är det viktigt att även kunna mathistoria? Vad hjälper det oss att förstå?
– Det berättelsen om framtiden. Det kan inte introduceras någon ny mat utan att den är länkad till de värderingar som finns. Det avgör vad man kommer att köpa för produkter. Mat handlar inte om näring, mättnad och att det är gott. Du måste kunna ställa dig bakom produkten.
Gör vi verkligen aktiva val i matbutiken?
– Absolut. Men även de som du uppfattar som att du plockar något i disken har varit en tanke och är en upprepad tanke. Man kan inte byta matkultur hur som helst. Människor måste vara övertygade i hjärta och själ. Istället har vi en stor tilltro till kampanjer och rationella beslut. Det kan man följa 200 år tillbaka i tiden.
Man kan t ex prata om hur mycket ens val påverkar klimatet och tro att folk ska ändra sig. Men det är förändringar som gruper in i människors liv. Det är som att övertyga folk om att byta låtlista. Det är jättesvårt. Mat är kultur och ett uttryck för våra värderingar.
Går det egentligen att styra folks ätande? Jag tänker främst på vegetarisk mat.
– Vi har de senaste 150 åren haft fyra olika vegetariska perioder. Det understryker att vegomat är ideologisk mat. Den är inte kopplad till tradition. Varje ny vegoätare tar ett eget beslut. Man ärver inte vegomaten som man ärver den generella matkulturen utan det är mer ett ställningstagande. Vi är just nu inne i den fjärde perioden. Det talar för att det går i perioder och att den vi är inne i kommer att försvinna eller bli mycket mindre. Med det sagt har det funnits ett konstant vegointresse i 150 år.
Vad tror du kommer förvåna folk mest när de läser boken?
– Att idéerna är så himla viktiga. Religiösa, politiska, kulturella, etiska, etniska. Helt enkelt så är det att människor äter efter sina värderingar. Det är viktigast. Efter det letar man efter det som är mest prisvärt givet dina värderingar. Hade bara priset varit styrande hade alla ätit gula ärtor, men det gör de inte.
Hur har sociala medier format vårt ätande?
– Det är Scrollandets matkultur. Man äter med en hand och håller telefonen i den andra. Det påverkar matkulturen på så sätt att maträtterna blir sönderskurna. Man vill inte äta kniv och gaffelrätter.
