När rabarbern blommar står snart en sötsyrlig rabarberpaj på de flesta efterrättsbord. Den saftiga grönsaken (du läste rätt, rabarber är en grönsak, om än i förklädnad då den mer används som frukt och bär) är ett tydligt vårtecken, men funkar fint att duka upp inpå sensommaren. När rabarbern kom till Sverige, runt 1600-talet användes den främst som medicin. Först på 1800-talet började den förekomma i matlagning. När det blev enklare att få tag på socker till ett rimligt pris hade svenskarna råd att addera rabarber i efterrätter – och tur var väl det!

Så enkelt lagar du knäckig rabarberpaj med jordgubbar

Rabarber
Bladen på en rabarber innehåller i regel mer oxalsyra än stjälken och rötterna.

Är rabarber giftigt?

Rabarber är rikt på C-vitamin och kalcium som kroppen gladeligen tackar och tar emot. Däremot innehåller rabarber även oxalsyra som vi har svårare att förhålla oss till. Oxalsyra är en organisk syra som förekommer i vissa grönsaker och i de flesta fall är halten relativt låg, men när det gäller rabarber är innehållet märkbart. Hur mycket oxalsyra en rabarber kan innehålla beror på olika faktorer. Bland annat kan det variera mellan olika växtdelar och sorter – och kan även öka under torka. När det gäller rabarber innehåller ofta bladen högre halter oxalsyra än stjälken och rötterna. Men det är ingen idé att skrämma upp sig själv bara för att man älskar rabarber i alla dess former, det krävs flera kilo rabarber för att risk för förgiftning ska bli aktuellt. Så länge man är frisk och äter varierat kan man äta livsmedel med höga halter av oxalsyra utan att det behöver påverka hälsan. Symtom på förgiftning är att upptaget av viktiga mineraler, som kalcium och järn, påverkas och minskas (speciellt om man i regel har en obalans i kalcium och D-vitaminintag). I värsta fall, vid väldigt stort intag, kan det ge njurskador. Har man redan nedsatt njurfunktion bör intaget av oxalsyra dock begränsas. Rabarber rekommenderas inte heller till barn under ett år.

Rabarbertrifle med vaniljfluff

Knäckig rabarberpaj
Plocka rabarbern när den är som bäst och skär i mindre bitar, då kan den enkelt frysas och tinas upp när det är dags att baka!

En självständig sak

Viktoria är den rabarbersort vi är mest vana att se i Sverige. Den har en frisk och syrlig smak, med en medelhög halt av äppelsyra och oxalsyra. Men på grund av riskerna kring för höga halter oxalsyra i kroppen har nya sorter, med lägre oxalsyrahalt, förädlats. Ett sådant exempel är rabarbersorten Elmblitz, en rabarbersort med låg syrahalt, där smaken reducerats lite under förädlingens gång. Elmblitz har inte heller lika trådiga stjälkar som den rabarber vi är vana vid att äta. Så vid tarmbesvär, där trådarna eventuellt kan krångla till det lite, kan denna sort vara värd att testa.

Att odla rabarber anses relativt enkelt, självgående och lättskött klarar den det mesta själv. Lite ogräsbekämpning, avlägsnande av blomskott och regelbunden näring är vad den behöver för att stå ståtlig till början av sommaren. Plantera rabarbern sent på hösten eller tidigt på våren där solen inte helt kommer åt och det är lätt fuktigt i marken. Första året med din rabarber är det viktigt att den får ordentligt med vatten (och den kommer nog kräva en del i fortsättningen när den växer på sig). Att rabarber bara går att äta fram till midsommar, då den efter det sägs bli tråkig i smaken, stämmer inte riktigt. Den går bra att äta in på sensommaren, allt handlar om vilka stjälkar du väljer, att den växer och mår bra. Ta stjälkarna som ser finast ut och låt resten vara. Du kan också passa på att plocka på dig stjälkarna när de är som bäst, rabarber går nämligen att förvara i kylskåp i upp till cirka tre veckor. Men vill du använda dem senare än så kan de frysas in (skär dem först till centimetertjocka bitar så de är lättare att hantera vid förvaring och upptining). Då kan de hålla i cirka ett år.

Världens godaste rabarberpaj med kokos

Knäckig rabarberpaj på fikabord
Följ VEGOs knep för en extra knäckig paj!

Knäckiga knep

För att få till en så knäckig rabarberpaj som möjligt finns några tips – VEGO har samlat favoritknepen som garanterar en smarrigt knäckig yta!

  • Ta inte ut pajen för tidigt ur ugnen
  • Pajen ska ha ordentligt med färg, det är en bra måttstock på pajens knäckighet!
  • Låt pajen svalna!
  • Använd potatismjöl i din paj för att rabarbern inte ska bilda för mycket vätska och i sin tur göra pajen rinnig (för säkerhets skull kan du lägga folie under gallret om det skulle droppa saft)
  • Utgå från ett recept med grädde, havregryn och sirap i degen

Läs mer om hur du lyckas med din pajdeg!