Kostens kraft
5 september, 2023
Vad kan en växtbaserad kost göra för din hälsa och välbefinnande? Vilka är vinsterna och vad säger den senaste forskningen? David Stenholtz har precis släppt en bok där han fördjupar sig i den gröna kostens kraft, baserad på de senaste rönen och personliga berättelser.
David Stenholtz
Överläkare i onkologi, ordförande i Läkare för framtiden och en efterfrågad föreläsare
Kostens kraft
”TA MAKTEN ÖVER DIN HÄLSA”. Så inleder David Stenholtz sin bok Kostens kraft. En bok som har försökt samla all relevant forskning kring en växtbaserad kost och presentera det på ett sätt som alla inte bara förstår utan även kan till sig och applicera på sina egna liv. Det är en blandning av etablerad forskning, nya rön, personliga berättelser och inspirerande recept från vegoprofiler som David hoppas ska bidra till det kostskifte vårt samhälle behöver göra.
Jag sätter mig ner med David som börjar med att säga: ”Jag har två glada nyheter: Vi vet vilka livsmedel som är bra och dåliga och vi vet att maten har en stor potential för att göra oss friska”. David själv har jobbat med de här frågorna länge och tanken på boken har funnits i 10 års tid. Tillslut gick han ner på halvtid för att skriva klart den med ett mål att sammanfatta all den kunskap som de samlat på sig i organisationen Läkare för framtiden — en ideell och politiskt obunden förening bildad av läkare, där David själv är ordförande.
— Jag ville göra en bok som var pedagogisk och lättbegriplig för alla. En bok både riktad till allmänheten och till vårdpersonal. Just kostens kraft är det som lyser starkt genom boken. Här finns studier om växtbaserad kost som visar stora förbättringar när det gäller vår hälsa, ibland nästan så stora att man hoppar till. Det gäller allt från vissa cancerformer till tarmsjukdomar, åderförkalkning och psykets hälsa. Men några områden sticker ut.
— Störst skillnad ser man absolut på kardiometabola sjukdomar. Hit räknas t ex hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, högt blodtryck och övervikt, där man i princip kan ”slå på och av” utvecklingen med en långtgående koständring. När det gäller högt blodtryck ser man t ex resultat redan efter 1—2 veckor och de flesta har då slutat med eller kraftigt minskat sin medicinering. Vid diabetes typ 2 kan mer än 70 procent av de som är med i sådana här studier sluta med sina tabletter och 40 procent sluta med sitt insulin.
Det pratas mycket om hälsofördelarna med en växtbaserad kost, men varför tror du att folk har så svårt att ta till sig den här informationen?
— Det är så många krafter som verkar emot. Dels är det så enkelt att ta medicin, folk upplever inte det som ett stort problem. Sen är det den sociala biten. Även om folk tar till sig kunskapen och vill ändra sig så får de jobba i motvind. I regel behöver man avvika från omgivningen vilket är obehagligt. Det kan vara extra stressande vid matbordet. Gemensamma måltider är ju ett viktigt till- fälle för att skapa gemenskap och föra oss samman. Därtill är det mest ohälsosam mat som görs tillgänglig och som det görs reklam för. Jag förstår att det blir jobbigt, men håller man bara ut några veckor så märker man snabbt att fördelarna överväger med råge.
David var själv vegetarian ett tag och blev till slut vegan för 16 år sen. Efter det läste han den uppmärksammade Kinastudien och det var då han på riktigt fick upp ögonen för kopplingen mellan växtbaserad kost och hälsan. Han jobbar som överläkare inom onkologi och upplever att läkare inte får lära sig om kostens kraft under utbildningen, men att många vill lära sig mer.
— Det är ett stort antal som drabbas av sjukdomar där kosten och livsstilen har en stor betydelse. Trots det får man sällan livsstilsråd och om man får det kommer alltid kostråd i sista hand, om de alls nämns. Jag vill att läkare ska prata med patienter också om vad kosten kan göra för dem, precis som de gör med läkemedel. Det handlar om om- sorg för patienterna och jag vill att man ska informera dem just därför att man bryr sig. Min egen erfarenhet är att de patienter som får evidensbaserade kostråd blir tacksamma och glada.
DE GRUNDLÄGGANDE TIPSEN från David är väldigt raka. Det är en växtbaserad kost med hela vegetabilier som gäller, med så lite processade livsmedel som möjligt.
— Du ska undvika processade livsmedel så mycket du förmår och i stället ersätta dem med hela vegetabilier. Du kommer att må bättre och få i dig mer näring. Problemet med paroller som ”lite av allt” eller ”lagom är bäst” — att man inte behöver minimera något ohälsosamt livsmedel — är att det blir mindre och mindre plats kvar för nyttig mat. Till slut äter man ganska ohälsosamt utan att inse det. Men det är sunt att inte bli dogmatisk, som att utveckla ett fobiskt förhållningssätt till ohälsosamma livsmedel. Avsteg av och till påverkar så klart hälsan minimalt. Men om vi vill utnyttja kostens fulla hälsopotential bör våra regelbundet återkommande måltider bestå av hela, oprocessade livsmedel från växtriket.
FRUKT OCH GRÖNSAKER ger stora hälsovinster, det är bra att maximera både mängd och variation. Svenskarna är riktigt dåliga på att få i sig grönt, hela 70 procent får inte i sig den mängden som Livsmedelsverket rekommenderar. Och då är det viktigt att komma ihåg att den gränsen är satt lågt för att så många som möjligt ska klara av det.
— Sådana gränser är ju egentligen godtyckligt satta. Det är ingen magisk gräns där livsmedlet slutar vara hälsosamt. Det är snarare en gråskala. Varje jordgubbe, spenatblad, blåbär och broccoli som läggs till är bra.
Så hur ska man då planera sin måltid?
— De flesta ser en normal måltid som kött, kolhydrat och lite grönt. Se i stället till att köttet blir en grön proteinkälla och att kolhydraterna är fullkorn. Behåll grönsakerna och variera gärna. Tänk på att det finns 30 000 ätbara vegetabilier i världen, så det kommer inte att bli enformigt.
Finns det några nackdelar med växt- baserad kost?
— Att den inte innehåller B12, men då finns det tillskott att ta. Sen även D-vitamin, vilket inte enbart är ett veganproblem utan det handlar om att vi bor uppe i Norden med mindre mängd sol.
Fördelar finns det däremot många av, både på individnivå och samhällsnivå. Folk skulle få en mycket bättre livskvalitet och leva längre. Men även de ekonomiska vinsterna för samhället är hisnande, både i form av minskad sjukskrivning och mindre vårdkostnader.
David gläds mycket åt att informationen om matens potential når ut till fler och han ser Kostens kraft som ett viktigt verktyg i denna process. Intresset har varit mycket stort och det ser inte ut att falna, vilket bådar gott för framtiden. Under våren har David redan haft ett 40-tal föreläsningar bokade, hälften för vårdpersonal och hälften för allmänheten. Många har uttryckt det som en riktig wow-upplevelse. Efter att ha läst boken kan jag bara instämma.
