Matsvinn är ett allt större problem. Enligt Naturvårdsverket kastar vi 81 kg per person, helt i onödan. Illa illa, mat som är så gott. Men det finns självklart finurliga och smakrika lösningar på allt. Med hjälp av Emma Paulsson kan du helt plötsligt bli en vinnare… på matsvinn.

Text: Emma Paulsson

Matsvinn innebär att livsmedel som ska kunna ätas upp istället av olika anledningar hamnar i soporna. Onödigt matavfall skapas i alla led av livsmedelskedjan, från det att maten produceras, via butiken som säljer maten och slutligen hos konsumenten. Hushållen är de som an- svarar för den absolut största delen av avfallet, det vill säga du och jag där hemma i köken. Enligt Naturvårdsverket handlar det om så mycket som 81 kg per person och år som slängs i onödan (läggs det flytande matavfallet som försvinner ned i avloppet till på det kan det handla om ytterligare 26 kg).
Jag försöker göra det till lite av en sport att klura ut hur så lite mat som möjligt ska hamna i

komposthinken och så mycket som möjligt istället kan användas upp på nya smarta sätt. Det handlar dels förstås om att äta upp det du redan har köpt hem och lagat till, men också om att se till att använda hela råvaran när det är möjligt. Det finns en hel del finurliga knep för att åstadkomma detta ska ni veta. Men först lite om varför det är viktigt att överhuvudtaget bry sig om matsvinn. Vad gör det om jag råkar slänga lite mat då och då, det finns ju mer i affären?

Det är faktiskt så att maten vi slänger, förutom att den får vår plånbok att gråta en skvätt, även gör miljön rejält ledsen. Livsmedelsproduktionen utgör en stor del av vår miljöpåverkan. Den bidrar bland annat kraftigt till övergödningen av våra vattendrag och även till spridning av gifter och bekämpningsmedel i miljön. Den kräver massvis av vatten och påverkar dessutom klimatet. Allt detta för mat som sedan kastas. Det känns väl inte riktigt ok? Den totala mängden mat som går förlorad uppgår till motsvarande 2 miljoner ton koldioxidutsläpp. En inte alls obetydlig påverkan alltså.

Vad kan vi då göra åt det här? Jo, som jag nämnde tidigare väljer jag att ta ett positivt angreppssätt på det hela och att se möjligheterna snarare än hindren, för sådan är jag! Hur kan den där matresten återanvändas bäst? Kan jag komma på ett sätt att använda upp hela citronen istället för att bara pressa ur saften? Självklart! Den urpressade citronen lägger jag i matberedaren tillsammans med rejält med flingsalt, mixar, torkar sedan i ugnen, mixar igen, och se där, då bidde det citronsalt av det hela! Är jag riktigt lurig har jag förstås också rivit av det yttersta ci- tronskalet allra först och använt som smaksättare i någon god maträtt. Av diverse matrester som blir över går det förvånansvärt ofta att bygga ihop en riktigt god pastarätt istället. Bind ihop alltihopa med lite havregrädde, addera en god smaksättare och saken är klar! En av mina abs luta favoriträtter är pastasås med rester från fredagstacosen. Färsen, salsan, grönsakerna, allt åker i! Restpasta i allmänhet är verkligen toppen, jag menar vad blir inte gott ihop med pasta liksom?! Små grönsakssnuttar kan även förvandlas till en wokrätt på tiden det tar att koka lite ris (eller ännu snabbare, nudlar).

Många grönsaker utnyttjas inte till fullo utan friseras till av gammal vana och blir av med både det ena och det andra som är fullt ätbart. På Årstiderna förespråkar vi att använda hela råvaran. Stammen på broccolin är exempelvis en riktig delikatess som absolut inte hör hemma i soporna. Putsa till den lite bara, skala eventuellt, finskiva sedan och stek i lite olivolja med flingsalt och citron. Får du tag på rotfrukter med blasten kvar, släng den icke! Morotsblast blir en gudomlig pesto när den mixas med lite frön eller nötter, olja och vitlök. Rödbetsblast kan tillagas och ätas precis som bladspenat. Välj alltid ekologiskt för att inte riskera res- ter av bekämpningsmedel och otrevligheter i maten. Gör du det kan du allt som oftast även hoppa över att skala rotfrukterna. Både morötter och potatis klarar sig många gånger med att borstas rena med vatten istället. På så vis slipper du slänga skalet och du får i dig alla de näringsämnen som ofta finns ansamlade där. Har du väl mogna bananer hemma som inte hinner ätas upp innan de blir dåliga? Skala, dela och stoppa i frysen! Perfekta att kasta ned i en smoothie. Och du har väl inte missat fenomenet ”nicecream” eller ”nana ice cream”? Det är glass. Fast nyttig! Mixa fryst banan, antingen som den är eller med bär, kakao eller vad du vill, eventuellt även med lite vätska i form av växtbaserad mjölk. Wunderbar. Men ät snabbt för den smälter på momangen.

För att minska på svinnet skadar det dessutom inte att välja de lite annorlunda exemplaren av frukt och grönt i matbutiken. En ful morot är också en morot! Risken är annars att dessa stackare blir kvar i butiken och sedan hamnar direkt på sophögen. Så, respektera råvaran helt enkelt. Ett annat tips för att minska svinnet är att försöka planera sina matinköp med lite mer eftertanke och att inte alltid trilla dit på butikernas mängdrabatter, även om det är frestande, jag vet. En hederlig kylskåps- och skafferirensning hemma då och då är heller inte att förakta och kan ge oanade nya kulinariska kreationer. Att sänka temperaturen i kylskåpet är en annan sak som kan vara en bra idé. De flesta kylvaror trivs bäst vid en temperatur på omkring +5 grader och håller då längre än vid varmare förhållanden. Men framförallt, mitt bästa tips är som sagt att tävla lite med dig själv och utmana dig att klura ut nya lösningar för matresterna och råvarorna annat än att öppna soplocket av ren slentrian. Det vinner både du, din plånbok och miljön på.

 

Publicerad: 5 april, 2017

Uppdaterad: 3 mars, 2025

Dela
X
LinkedIn
Kopiera länk
Skriv ut