Här kommer ett litet utdrag från den längre text som är publicerad i VEGO nr 5, 2018.

Text: Pernilla Berg

Skelettet
Det är många faktorer som påverkar hur starkt skelettet är. Upp till ungefär 20-årsåldern byggs skelettet upp och blir starkare och starkare, men därefter bryts det ner i snabbare takt än det byggs upp. Viktiga nutritionella faktorer för att skelettet ska bli starkt och hållbart är mineralen kalcium och vitamin D. Men även andra näringsämnen som vitamin K2 och fosfor är viktiga att ha rätt balans av. De hårda delarna av skelettet består av benceller inbäddade i hydroxyapatit (kalcium och fosfat). Lite förenklat byggs benet i skelettet om kontinuerligt av bennedbrytande och benuppbyggande celler. Med åldern minskar hastigheten för benuppbyggnaden och det är därför viktigt att bygga upp skelettet under ungdomsåren för att undvika osteoporos senare i livet. För att skelettet ska kunna upprätthålla en bra kalciumbalans krävs ett adekvat intag av kalcium, men det krävs även vitamin D för optimalt upptag av kalcium i tarmen.
Förutom rätt näringsämnen är det även många andra faktorer som påverkar hur starkt skelettet blir. Belastning genom fysisk aktivitet ökar benomlagringen och förbättrar bentätheten (som är ett mått på hur starkt skelettet är). Fysisk aktivitet är viktigt oberoende av ålder för att bibehålla ett starkt skelett. Även hormonet östrogen är viktigt för bentätheten. Sjukdomen benskörhet (osteoporos) är en multifaktoriell sjukdom där många olika faktorer spelar in. Riskfaktorer är lågt kalcium- och vitamin D-intag, låg fysisk aktivitet, hög vikt, hög ålder, menopaus, vissa läkemedel, vissa sjukdomar, rökning och alkohol.

Ger mjölk starka ben?
80-talets reklamkampanj för mjölk, ”Mjölk ger starka ben”, är ett budskap som många har lagt på minnet. Stämmer det? Nja, idag är det förbjudet att använda hälsopåståenden som inte är godkända och ovanstående kampanjbudskap är inte godkänt och får därför inte användas längre. Det är inte mjölken i sig som ger starka ben, utan det är mjölkens näringsinnehåll med kalcium, vitamin D, protein och andra spårämnen som bidrar till ett starkt skelett.

Ökar komjölk risken för cancer?
Det finns teorier om att vissa substanser i komjölk ökar risken för cancer, tex IGF-1, kasein och galaktos. IGF-1 är en tillväxtfaktor som krävs för tillväxt hos kalven och teorin är att höga IGF-1 nivåer i mjölk kan öka risken för vissa tumörer hos människor. I länder som tex USA är det tillåtet att använda rekombinant bovine growth hormone (rBGH). Det är en modifierad tillväxtfaktor som används för att korna ska producera mer mjölk. Det har funnits en rädsla för att rBGH-behandlade kor ska producera mjölk med högre IGF-1-innehåll. Det finns dock inga studier som visar på förhöjda IGF-1-nivåer i sådan mjölk. Det går inte heller att med säkerhet säga att förhöjda nivåer av IGF-1 i blodet hos människor ökar risken för olika typer av cancer. Det behövs mer forskning inom området innan vi med säkerhet vet om IGF-1 påverkar risken för cancer och om även andra proteinrika livsmedel än komjölk i så fall kan öka nivåerna av IGF-1.
Komjölk innehåller även proteinet kasein som många misstänker vara cancerframkallande. Kasein har i provrörsstudier och djurstudier visat sig öka tillväxten av vissa typer av cancerceller och förstadier till tumörer, men det är oklart om effekten är likadan hos människor.
Även ämnet galaktos, som bildas vid nedbrytning av laktos i tarmen, kan eventuellt öka risken för prostatacancer hos män, men det behövs fler studier för att säkerställa orsakssamband och mekanismer.

[button color=”green” size=”normal” alignment=”none” rel=”follow” openin=”samewindow” url=”https://www.kundservice.net/order/Product/Product?product=VGO”] Läs mer från Pernilla Berg, prenumerera på VEGO.[/button]