WWF om margarin

Anna Richert, programsamordnare för ”Hållbar mat för alla” på WWF.

Hur ser ni på mjölkfritt margarin ur miljösynpunkt?

– Det finns en bra livscykelanalys från SIK som visar att margarin har en lägre miljöpåverkan än smör i de flesta miljöpåverkanskategorier. Då är dock inte klimatpåverkan av avverkningen av skog inräknad eftersom det inte finns metoder för detta där man är överens i forskarsamhället. Smör får man som en del av mjölkproduktionen, och avsättning för denna behövs om vi vill kunna dricka mjölk.

Hur ska man tänka miljösmart kring valet av matfett?

– En balanserad kost är fortfarande ett väldigt bra råd. Att använda just matfett är inte så komplicerat, det som blir tokigt är när vi konsumerar ”onödigt” fett, och för den delen, socker. Som vi ser det finns det stora vinster att göra för miljön och planeten i att minska konsumtionen av onödigt fett, t ex chips, godis etc. För val av matfett är också variation ett bra tips, och det gäller också för hälsan och det kulinariska. Det finns problem med alla typer av matfett ur miljöperspektiv, men på olika sätt. Att ensidigt rekommendera margarin/palmolja, eller smör, eller för den delen, kokosfett, leder till suboptimeringar i olika delar av livsmedelssystemet.

Vad är bästa matfettet ur miljösynpunkt?

– Se ovan, det finns problem med alla fettsorterna. Livscykelanalyserna visar dock att det blir mindre klimatpåverkan och lägre användning av jordbruksmark med margarin än med smör. En synpunkt är dock att om man är intresserad av ekologisk produktion så finns det ytterst begränsat av ekologiskt margarin, där får man gå till smöret.

Palmolja är en huvudingrediens i margarin, hur ska man som konsument tänka kring det?

– Palmoljan är mycket hållbar och har till stor del ersatt transfetter. Palmolja är ett väldigt effektivt sätt att producera matfett. Man får ut 4-9 gånger mer palmolja per hektar och år i jämförelse med andra vegetabiliska oljor som solrosolja, rapsolja och sojaolja. Palmoljeproduktion är oerhört viktigt för ekonomisk utveckling för fattiga i tropiska länder. En stor del av oljepalmerna odlas av småbönder. Problemet är att produktionen ofta inte bedrivs på ett miljövänligt sätt. Krav på att palmoljan måste vara certifierad enligt ett trovärdigt system med robusta miljö- och sociala hänsyn är därför fundamentalt. Förnärvarande är RSPO den enda certifiering av palmolja som WWF stödjer.   WWFs råd till alla som vill motverka regnskogsskövling, rädda orangutangerna och fattiga människor på landsbygden i Indonesien är:   Maila företaget som producerar produkten – i det här fallet margarinproducenten eller varumärkesföretaget – och fråga om palmoljan är RSPO-certifierad. Och köp endast margarin från producenter som endast köper RSPO certifierad palmolja. Ofta så finns inte märkningen på produkten. På så sätt kan vi sätta tryck på palmoljeproducenterna, regeringarna i producentländerna och i förlängningen skydda regnskogarna.

Margarintillverkarna använder sig av certifierad palmolja, vad finns det för för- och nackdelar med den?

– Se ovan. Fördelarna är att vi härmed hjälper till att ställa krav för ansvarsfullt producerad palmolja, dvs palmolja som är producerad med en allsidig miljön och människor, både arbetare och lokalbefolkning. Dessutom så ställs krav på transparens från producenternas sida och det finns rigorösa processer för klagomål och att utesluta producenter som bryter mot reglerna.

Varför tycker ni att man inte ska bojkotta palmolja?

– Att bojkotta palmolja hjälper vare sig regnskog, orangutanger eller fattiga människor i Sydostasien som drabbats av avskogningar eller för den delen bränder. Bojkott har snarare motsatt effekt. Vi kan inte hejda efterfrågan på palmolja som växer globalt hela tiden. De största marknaderna vid sidan om Europa är Indonesien, Kina och Indien. Miljömedvetenheten är fortfarande lägre i dessa länder än i Sverige och Europa. Därför måste vi föregå med gott exempel.   Köper vi inget så förlorar vi möjligheterna att påverka palmoljeproduktionen i mer hållbar riktning.