Baljväxter är lösningen!
5 april, 2017
När jag var barn drömde jag om att rädda världen. Jag ville bli sophämtare. För mig var nämligen skräp jordens mest konkreta problem. Med tiden (och sex års studiemedel, tack CSN!) utvecklades det här med sophämtning till forskning. Mitt område är livsmedelsvetenskap, närmare bestämt med den kanske lite oväntade kombon bakterier och baljväxter. Baljväxter är ett begrepp för alla bönor, ärter och linser samt kikärter, jordnötter, lupin, alfalfa och klöver. Härunder finns flera hundra ätbara sorter och Sverige råkar ha bra förutsättningar för att odla många av dem. Just nu ser vi baljväxternas renässans ta form och det med en helt ny status – från krigsmat till trendig framtid. Allt fler inser att baljväxter är supermat, på riktigt. De är fulla med proteiner, mineraler, kolhydrater, vitaminer och en rad bioaktiva ämnen med hälsofrämjande egenskaper. De har minimal negativ miljöpåverkan och i jämförelse med animaliska produkter är skillnaden nästan löjligt stor.
Baljväxter kan förbättra jordstrukturen och öka kolinlagringen i marken och de samarbetar med bakterier för att lagra in kväve från luften till jorden. Det kallas förfruktseffekt och är en slags omvänd miljöpåverkan. Effekten kvarstår till nästkommande sådd, vilket bland annat gör att behovet av kvävegödsling minskar. Kvävegödsel är en stor miljöbov, så det är goda nyheter. Som kronan på verket blommar baljväxter vackert och ger pollen och nektar till våra utrotningshotade vildbin. Det är alltså något vi alla borde ha i våra trädgårdar och balkonger, inte bara ute på åkern.
Jag växte upp i Gällivare, tio mil norr om polcirkeln. I december försvinner solen för fyra veckors polarnatt och sommaren är kort men intensiv med sin midnattssol. Till och med här, på en av Sveriges mest svårodlade platser, växer baljväxter. Inte sojabönor och kikärter, men varianter som har anpassat sig till klimatet.
Vi har en lång historia av att odla baljväxter i Sverige. Ärter, bönor och linser har i hundratals år ätits färska, groddade, kokade, i pannkakor, som gröt, välling och i bröd. I takt med att jordbruket blev mer storskaligt och animaliefokuserat fasades baljväxtodlingen ut och många sorter försvann. En del har bevarats, men resten, med sina unika egenskaper och klimatanpassningar, är borta för alltid. Trots den genetiska förlusten finns många sorter kvar som passar för kommersiell odling, till exempel le puy-linser, gotlandslinser, rättviksärt, borlottibönor, kidneybönor, svarta bönor, vita bönor, gråärt, alfalfa, sötlupin, spritärt, brytbönor, åkerbönor, skärbönor, kobönor, yin yang-bönor, tranbärsbönor, sockerärt och i de varmaste växtzonerna: sojabönor. (Bara de vackra namnen gör en ju hungrig, eller hur?)
Under år 2016 användes endast 2,5 procent av Sveriges åkermark till baljväxter, samtidigt som vi importerade flera hundra tusen ton av något vi faktiskt kan producera själva. Faktum är att vi skulle kunna bli självförsörjande på grönt protein. Inte bara i form av baljväxter och redan etablerade grödor, utan också med t ex svensk quinoa, hirs, teff och amarant.
Min mission idag är samma som när jag var barn: Jag vill bidra till en bättre värld. Som forskare och vegan ser jag att veganism ofta upplevs som ett hot för jordbrukare. Vi ställs mot varandra i försvarspositioner istället för att mötas i synergi. Jag vet att vi kan uträtta stordåd tillsammans för syften som gynnar alla parter: Jordbrukarnas framtid och ekonomi, Sveriges livsmedelstrygghet, vår tillgång till lokalodlade grödor, klimatet, åkermarken och våra värdefulla vildbin. Speciellt i en tid som nu, där missförstånd, hat och fientlighet tar allt större plats. Vi måste alla hjälpas åt att överbrygga dessa barriärer och tillsammans gå mot ett långsiktigt hållbart jordbruk.
Beautiful photos with young sprouts of legumes.
Fler vegonyheter – prenumerera på VEGO:
[button color=”green” size=”big” alignment=”center” rel=”follow” openin=”newwindow” url=”http://www.kundservice.net/kundservice2/Product/Offer?product=VGO”]3 nr för 159 kr (halvår)
•••
6 nr för 298 kr (helår)[/button]
eller
[button color=”green” size=”big” alignment=”center” rel=”follow” openin=”newwindow” url=”https://www.kundservice.net/kundservice2/Product/Standard?product=VGO&couponno=6″]Löpande kortbetalning[/button] Inför varje nytt nummer av VEGO
dras automatiskt 49 kr från det kontokort du anger
[button color=”yellow” size=”small” alignment=”center” rel=”follow” openin=”samewindow” url=”https://www.vegomagasinet.se/gebort/”]Ge bort en prenumeration?[/button]
