Cecilia Vikbladh är Veggivore
27 januari, 2014
Vegomat smakar inte bara gott, varje gång du skippar köttet bidrar du till en bättre värld. Vi på VEGO uppmuntrar alla steg i rätt riktning och har därför pratat med Cecilia Vikbladh som tagit begreppet Veggivore till Sverige.
Cecilia hoppas att Veggivore, som är en slags semivegomat för dem som inte vågat släppa taget riktigt, ska få oss att uppvärdera grönsaker som råvara och i längden få köttisar att sluta stirra sig blinda på biffen.
Vad är Veggivore?
Ordet “Veggivore” är ett hittepåord som vi säkert kommer att se i ordböck- erna inom kort. “Veggi” behöver ingen närmre förklaring, men “vore” kommer från latinets “vorare” som betyder ungefär “att lustfyllt äta”.
I Cecilia Vikbladhs bemärkelse är en Veggivore någon som äter mestadels vegetariskt men som fortfarande kan tänka sig kött då och då. Flexitarianer har de också ofta kallats.
– Jag är en passionerad matlagare med rötterna i den skånska myllan. Mitt mission är att få fler människor att förstå hur fantastiska våra grönsaker är. Det finns inget godare och att äta mer grönt bidrar till bättre hälsa både för individen och miljön. Jag vill att fler ska våga vara Veggivorer eller flexitarianer som det även brukar kallas.
– Ibland får jag arga mail från personer som inte tycker att jag tar ställning. Det är inte min uppgift, var och en gör som den vill, jag ser som min uppgift att få människor nyfikna på att testa mina recept med mycket grönsaker. Det måste ju vara bättre än att inte göra något alls.
Cecilia Vikbladh har en bakgrund som matredaktör, kostrådgivare och produktutvecklare för kokböcker och livsmedelsbranschen. Hon har gett ut åtta kokböcker och drev under flera år en cateringfirma i Höllviken.
Varför tycker du att begreppet Veggi- vore behövs?
– Naturligtvis är drömmen att de flesta övergick till att leva vegetariskt men det är nog en utopi. Kultur och värderingar är svåra saker att förändra oavsett om man vet att man borde. Det sociala trycket gör det också svårt för många att strikt välja att leva som vegan eller vegetarian. Jag är ingen arg kock, jag vill hellre locka och pocka med det som är uppenbart vackert, gott och underbart! Därför gör jag mitt bästa genom att inspirera och informera om hur man lättast lagar den godaste vegomaten. Veggivore är ingen kokbok som förbjuder någon typ av mat. Istället handlar det om att förändra perspektivet lite. Att försöka få med de som är storkonsumenter av kött och få dem att äta kött färre gånger och att hellre köpa bättre kött de gångerna då längtan blir för stor.
När blev du själv veggivore?
– Jag har varit Veggivore i hela mitt liv, eller åtminstone sedan jag bodde i Milano när jag var riktigt ung. Jag jobbade som modell och mycket handlade om mat eller rättare sagt inte om mat, på gott och ont. Jag har alltid ätit väldigt sunt. Till att börja med, influerad av hela medelhavsområdet och sedan slutet av 90-talet av det asiatiska köket. Båda köken vet hur man får fram fantastiska smaker i grönsaksrätterna. Den italienska maten fokuserar en hel del på det gröna. När jag bodde i Italien blev jag inspirerad till min matfilosofi. Titeln till boken är en sammanfattning av min matfilosofi som vuxit fram under de tjugo år som jag jobbat med mat. Det innebär att jag alltid först och främst utgår från det gröna i mina recept. Begreppet innefattar alla oss som gärna äter grönt men som inte vill ta steget fullt ut och leva som vegetarianer.
Jag vet att din son är vegan, har det påverkat dig något?
– Först och främst har han naturligtvis påverkats av maten som jag serverat under hans uppväxt och därför var nog inte steget så långt för honom till att bli vegetarian. Dessutom är många av hans vänner veganer. Men visst har han påverkat min matlagning, väldigt mycket faktiskt. Han är allergisk mot nötter, linser och baljväxer, vilket gör det lite mer komplicerat att leva som vegetarian. Dessutom är många vegetariska köttersättningsprodukter baserade på soja. Så just nu jobbar jag bland annat med produktutveckling av andra vegetariska köttalternativ, för dem som inte gillar soja- smaken eller som är allergiska. Oliver bor i New York och jag är där så ofta jag kan, dels för att träffa honom, men även för atthämtainspiration,testanyaprodukter och njuta av de fantastiska vegetariska restaurangerna.
Din mat är så brutalt god och vacker, hur tänker du när du tar fram recepten? – Min mat ska framför allt smaka bra och sedan tänker jag i råvaror och färg. Och eftersom det är en självklarhet för mig att laga mest vegetariskt så blir den automatiskt både hälsosam och vacker.
Vem riktar sig din bok Veggivore till?
– Min förhoppning är att alla ska kunna ha glädje av boken. Den som varit vegetarian eller vegan i massvis av år kan säkert hitta något nytt och lockande, men gladast blir jag om jag kan inspirera köttätare till att ändra sin kost och sina liv.
Det är mycket snack om köttdieter hit och köttdieter dit. Vad tycker du om hela den diskussionen?
– Till att börja med gillar jag inte ordet diet och ännu mindre köttdiet. Nej hjälp! För mig är en diet en specialkost för en människa med en specifik sjukdom. En diet är alltid begränsande, det är aldrig bra. Det bäddar för återfall. Ändra din livsstil i stället, det är ju det det handlar om. Byt istället ut dåligt fett mot nyttigt, ät mer rotfrukter, frukt och grönt men minska på köttet oavsett vad eller allra helst, försök att utesluta det helt.
Men till alla som drar sig för att käka vego, har du några avdramatiserande tips till dem?
– Gör det inte så himla dramatiskt, du behöver inte rädda världen, det räcker till en början med dig själv. Köp lite inspirerande gröna kokböcker. Testa en ny grön rätt lite då och då. Kör på köttfri måndag och utöka den till tisdag, onsdag och så vidare. Lär dig ett antal vardagsrecept utantill, då blir det mer självklart för dig att laga maten. Testa nya restauranger, många asiatiska kök är helt fantastiska. Gå på bondens marknad och olika saluhallar, köp vad du hittar och tycker ser spännande ut, hem och googla och rör i grytorna!
Vad lagar du helst nu?
– Eftersom jag oftast lagar mat med råvaror efter säsong så blir det mycket rotfrukter, lök, jordärtskockor, grönkål, kål och citrus- frukter. Då blir det bland annat mycket mustiga soppor med linser och bönor, en del grytor och liknande.
Favoritkrydda?
– Jag vet inte om man kan kalla apelsiner för en krydda direkt, men jag använder massvis av citrusfrukter i mina rätter. Jag älskar apelsiner och använder dem flitigt under säsong, inte minst blodapelsin. Jag är beroende. I smoothies, desserter, marinader, dressingar, ugnsbakade med potatis eller rotfrukter. Sedan blir det lite bastanta örter som rosmarin, lagerblad och salvia.
Har du några favoritrestauranger?
– Vi börjar med New York. Det finns tusen anledningar till varför jag alltid längtar dit. Men en av anledningarna är restaurang- utbudet, som naturligtvis är ett av de bästa i världen. Pure Food and Wine som är en elegant rawfoodrestaurang är nog den som överraskat mig mest. Jag åt en sjurättersmeny där senast. Ljuvliga smakexplosioner och kreativa lösningar. Goda drinkar och vin. Även den lilla men fantastiska restaurangen Dirt Candy är toppen. Blossom har ett par olika ställen att välja mellan och Gobo är riktigt bra. Det finns väldigt mycket bra att välja på. Många italienska restauranger har fantastiska vegetariska rätter. Här hemma blirdetlitesvårare.Jagäteroftastasiatiskt när jag går ut och i Malmö är Kin Long på Rådmansgatan super på vegetariskt. Sedan äter jag helst lunch hos Linda på Rawfood House på Friisgatan eller på SMAK på konsthallen.
