Fössta tossdan i mass firas med prinsesstårta
4 mars, 2026
Den första torsdagen i mars infaller en av Sveriges mest charmiga, och kanske mest språkligt lekfulla, traditioner: Fössta tossdan i mars. Dagen är särskilt förknippad med Småland och dess dialekter, där bokstaven r i ord som första och torsdagen ofta faller bort. Resultatet blir det karaktäristiska uttalet: fössta tossdan i mass.
Och vad gör man denna dag? Man äter prinsesstårta, förstås.
En dialektal högtid som växte på internet
Traditionen är faktiskt ganska ny. Den började spridas omkring 2010 när en bild med texten “Fössta tossdan i mass” började delas på sociala medier.
Sedan dess har dagen utvecklats till ett slags informell högtid i Småland, särskilt i Växjö, där konditorier säljer stora mängder prinsesstårtor just denna dag. Kommuner, skolor och caféer hakar på – och även människor utanför Småland har börjat uppmärksamma den lekfulla traditionen.
Det är en hyllning till dialekter, till humor OCH till tårta.
Prinsesstårtans historia
Prinsesstårtan är en av Sveriges mest älskade bakverk, med sina tydliga lager:
- sockerkaksbottnar
- vaniljkräm
- vispad grädde
- ett tunt lock av grön marsipan
- ofta toppad med en liten marsipanros
Tårtan har sina rötter i början av 1900-talet. Receptet populariserades av Jenny Åkerström, hushållslärare och författare till kokboken Prinsessornas kokbok från 1929. Åkerström undervisade bland annat prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid i matlagning.
Enligt berättelsen tyckte prinsessorna särskilt mycket om denna tårta. Så mycket att den började kallas prinsesstårta.
Från början hette den faktiskt grön tårta, men namnet prinsesstårta slog igenom och har sedan dess blivit ett av de mest ikoniska inslagen i svensk fikakultur.
