Det finns många som vill få våra nationella kostråd att framstå som ouppaterade och felaktiga, men det är främst bloggare och anhängare av olika dieter som ställer sig frågande till våra kostråd. Dessa grupper får ofta väldigt mycket uppmärksamhet i media. Folk i allmänhet verkar inte lägga någon vikt vid källkritik och man lyssnar hellre på sin grannes erfarenheter eller en bloggare än på experter som faktiskt jobbar med nutritionsfrågor.

Våra nationella kostråd bygger på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som senast uppdaterades 2012. De nordiska näringsrekommendationerna tas fram av en arbetsgrupp bestående av nutritionsexperter från alla de nordiska länderna. Man tar hänsyn till alla studier inom området utan att favorisera vad livsmedelsindustrin vill framhäva.

Livsmedelsindustrin är kanske inte helt nöjd med att man numer i klartext avråder från hög konsumtion av kött, mättat fett och socker och framhäver vikten av frukt och grönt. NNR används sedan som underlag för att ta fram nationella kostråd med praktiska råd som passar den svenska befolkningen. I senaste NNR har man fokuserat mer på kostmönster och kvalitet och balans av näringsämnen än man tidigare gjort.

Världens nutritionsexperter är ganska ense om hur man ska äta för att minska risken för vällevnadssjukdomar och för att få i sig rätt näring.