Rapsoljan – sant och falskt
10 maj, 2021
Är rapsolja så nyttig? Är den farlig? Vad är de negativa effekterna? Skapar den inflammationer i kroppen som ger upphov till allvarliga sjukdomar? Är den GMO-modifierad?
Lite förenklat är det många hörsägner som har feltolkats och medicinska påståenden som är förvrängda, men det finns några grundläggande fakta som är intressanta att gå till botten med. Jag tänkte förklara lite närmare hur de hänger ihop och hur dessa rykten troligen har uppkommit.
Rapsoljans ursprung
Oljeväxten raps hör till familjen Brassica och olika varianter har använts i flera tusen år, men det var först på 1300-talet som rapsen kom till Europa och då användes den framför allt som lampolja. Den typ av raps som oftast används som livsmedel kommer ursprungligen från Brassica napus eller Brassica rapa och dessa frön hade från början ett högt innehåll av det giftiga ämnet erukasyra. Med hjälp av traditionell växtförädlingsteknik har rapsfröna förädlats och rapsolja som säljs som livsmedel innehåller numer 1-2 % erukasyra.
I USA är det vanligt med genmodifierad rapsolja och produkterna får säljas fritt utan att de märks. Rapsolja som säljs i Sverige är inte genmodifierad. Inom EU har vi en sträng lagstiftning med avseende på GMO.
Framställning av rapsolja
De flesta brukar känna till att det finns kallpressad och raffinerad rapsolja. Vad är det egentligen för skillnad? En kallpressad olja är precis som det låter framställd genom pressning av rapsfrön och oljan innehåller både naturliga antioxidanter samt andra mer oönskade ämnen. Den största fördelen är att inga kemikalier och lösningsmedel används.
En raffinerad rapsolja är varmpressad och extraherad med lösningsmedel. En av de största fördelarna med en raffinerad rapsolja är att den har en högre renhetsgrad då föroreningar och oönskade ämnen tas bort under processen. Oönskade ämnen är ämnen som påskyndar oxidation och gör oljan mindre värmetålig. En raffinerad olja tål därför upphettning bättre och har bättre hållbarhet än en kallpressad olja. En annan fördel är att utbytet av fett från rapsfröna blir större och det blir mindre spill av råvara.
Fettsyrasammansättning – Omega 3 och Omega 6
Det är bra att komma ihåg att de flesta vegetabiliska oljor är blandningar av olika fettsyror, även om man ibland lite slarvigt brukar prata om omega-3-oljor, GLA-oljor, enkelomättade oljor etc. Rapsolja består av runt 60 % enkelomättat fett, 27 % fleromättat fett och 7 % mättat fett, men det är den fina balansen mellan de fleromättade fetterna omega-6 och omega-3 som brukar framhävas. Omega-6 och omega-3 är två stora familjer av fettsyror där linolsyra (LA) och alfalinolensyra (ALA) är de som är klassificerade som essentiella fetter och som vi måste få i oss via kosten. De flesta vegetabiliska oljor har ett högt innehåll av omega-6 och ett lågt innehåll av omega-3. Rapsolja innehåller omega-6 och omega-3 i förhållandet 2:1.
Rapsolja går bra att använda vid varm matlagning då den har en rykpunkt på 180 grader. Vid upphettning till högre temperaturer finns det risk att fleromättade fettsyror förstörs. I rapsolja är det är framför allt LA och ALA med många dubbelbindningar som är särskilt oxidationskänsliga. När de utsätts för värme, ljus, oxidation och andra påfrestningar finns det risk för att det bildas skadliga fria fettsyraradikaler. Men då rapsoljan till stor del innehåller enkelomättat fett med endast en dubbelbindning blir oljan relativt värmetålig.
En raffinerad rapsolja tål dessutom upphettning bättre än en kallpressad då den raffinerade oljan är renare och innehåller mindre av ämnen som påskyndar oxidation.
En raffinerad rapsolja har också en neutral smak som passar bra i matlagning och bakning. Den kallpressade oljan har en skarpare smak, är mer oxidationskänslig och passar bättre till kall matlagning.
Finns det några hälsorisker?
Som nämnts ovan finns det inga vetenskapliga belägg för att rapsolja med lågt innehåll av erukasyra är hälsoskadlig. Det finns råttstudier från 80-talet som visar att rapsolja med högt innehåll av erukasyra ökar risken för hjärtincidenser, men de studierna är inte relevanta för den typ av rapsolja som används som livsmedel idag.
Fria radikaler som kan bildas när fettsyror oxiderar kan orsaka skador på DNA, protein, och enzymer i kroppen och vi bör inte utsätta oss för stora mängder i onödan. Men det är också viktigt att komma ihåg att kroppen har reparationssystem som tar hand om de flesta skadorna. Kroppens egna antioxidanter jobbar ständigt med att reparera skador på vårt DNA och neutralisera fria radikaler. Det finns ett samband mellan inflammation och många olika sjukdomar, men det går inte att direkt koppla intag av ett visst livsmedel till nivån av inflammation i kroppen. Att påstå att rapsolja ökar den inflammatoriska nivån i kroppen och därmed ökar risken för sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, Parkinsons, astma, lungcancer och liknande blir väldigt missvisande och direkt felaktigt.
Ett annat argument som ibland tas upp är att rapsolja gör cellmembranen stelare och att det leder till läckande tarm och förkalkning av blodkärlen. Fetterna i cellmembranen består i huvudsak av kolesterol och fosfolipider. Hur flexibla membranen är beror på vilken typ av fettsyror som ingår i fosfolipiderna och en kost med högt innehåll av mättade fettsyror gör dem stelare. Det finns ingen evidens för att rapsolja, som har ett lågt innehåll av mättat fett, skulle göra cellmembranen stelare. Att rapsolja ökar risken för kalkinlagring i blodkärlen är direkt felaktigt då det är mättat fett som ökar den risken.
Läckande tarm förekommer i princip endast vid tarmsjukdomar och det finns inget som tyder på att rapsolja ökar risken för tarmläckage eller att rapsolja ökar risken för tarmsjukdomar.
GMO
GMO står för genetically modified organisms och det är en bioteknik som innebär att man flyttar gener mellan olika organismer. Lite förenklat kan man säga att det är en snabbare förädlingsteknik jämfört med traditionell förädling. Organismer kan vara mikroorganismer som bakterier, jäst, mögelsvamp, animaliska celler eller växtceller. GMO är således en teknik och det går därför inte att säga att ”GMO-konsumtion leder till lever- och njurskada”. Hur sammansättningen av livsmedlet blir beror på vilka gener som har ändrats och vilka ämnen som produceras. GMO-tekniken kan användas i många olika syften, till exempel till att förbättra näringsvärdet på grödor eller göra dem mer frosttåliga. Men precis som med alla andra tekniker finns det risk att den missbrukas. Att utveckla grödor som tål mer bekämpningsmedel och utsäde som inte går att använda till en andra utsådd är några av baksidorna. Det finns inga studier som visar att substanser som har producerats med hjälp av GMO-mikroorganismer är skadliga, inte heller finns det något som tyder på att GMO-modifierade växter är hälsoskadliga. GMO-livsmedel bryts ner på precis samma sätt som övriga livsmedel i tarmkanalen. Rapsolja som köps i Sverige är inte tillverkad av GMO-raps.
Vilken information kan jag lita på?
Det finns många källor på nätet och det kan vara svårt för den oinvigde att veta vilken information som är trovärdig. En bra början är ofta att titta på vem som är författare till texten. Är det en person som är universitets- utbildad inom området ökar chanserna för att texten är faktabaserad. Tyvärr finns det även välutbildade personer med fina titlar som skriver texter som mer speglar deras personliga åsikter än forskningsläget. Regel nummer två är därför att alltid kontrollera om det finns konsensus inom området. Presenteras en text om livsmedel och nutrition som går helt på tvären mot Livsmedelsverket och andra länders livsmedelsmyndigheter är det ganska troligt att texten är vinklad och felaktig. Sedan är det också bra att kontrollera om referenslistan är tillförlitlig. Ingår det ett axplock av gamla djurstudier och flummiga referenser till hemsidor och medium kan du börja ana ugglor i mossen.
För att kunna göra en korrekt bedömning måste man ta med många välgjorda studier inom området och inte välja ut studier som stödjer den egna hypotesen. Det är också viktigt att inte dra för stora slutsatser från djurstudier om det saknas kliniska studier på människor inom området. Dyker det upp påståenden som ”de flesta studier är felaktiga då de sponsras av industrin” kan du också börja ana oråd. Självklart ska alla studier granskas och ibland är det jävförhållanden, men när en stor andel studier visar på samma resultat brukar det var en god indikation på att resultatet är trovärdigt.
Summering
Du ska självklart inte äta livsmedel som är härskna eller fritera i oljor med högt innehåll av omega-3, då finns det risk för bildning av fria fettsyraradikaler. Att äta en industrirapsolja med högt innehåll av erukasyra är inte heller att rekommendera. Då finns det risk att du får en skadlig effekt i kroppen. Oljor som har ett extremt högt innehåll av fleromättade fetter som t ex linfröolja med över 50 % alfalinolensyra eller algolja med högt innehåll av de långkedjade omega-3-fettsyrorna EPA och DHA ska inte användas alls i varm matlagning. Rapsolja som innehåller runt
8 % alfalinolensyra är mer värmetålig och kan användas i varm matlagning utan att den blir skadlig. Rapsolja som säljs i Sverige har mycket låg halt av erukasyra och är inte hälsoskadlig. Det finns flera stora kliniska studier som visar att rapsolja kan sänka blodfetterna och förebygga hjärt- och kärlsjukdom.
