Artikel
Allt om probiotika
De flesta har hört talas om probiotika och vet att det är nyttiga bakterier som är bra för tarmfloran. Men vad är det som gör att intresset är så stort för probiotika och finns det några vetenskapliga bevis för att det verkligen fungerar? Vi lät vår expert Pernilla Berg kolla på det!
Probiotika
I dagligt tal brukar probiotika beskrivas som goda hälsosamma bakterier. Den mer vetenskapliga definitionen är ”levande mikroorganismer som vid tillräckligt högt intag kan tillföra positiva hälsofördelar”. Vi lever i symbios med bakterier och hela mag-tarmkanalen från mun till ändtarm innehåller bakterier. Även huden innehåller bakterier. Den största andelen bakterier vi har tillhör normalfloran, d.v.s. de som alltid är på plats. Även skadliga bakterier kan vara en del av normalfloran, men de ger inte upphov till sjukdom så länge de inte blir för många.
För att räknas som probiotika räcker det inte med att mikroorganismerna ingår i normalfloran, det måste finnas kliniska studier som visar att de ger hälsofördelar. Många probiotiska bakterier är ursprungligen isolerade från normalfloran, men de räknas endast som probiotiska bakterier när de tillförs i tillräckligt hög dos. Traditionella fermenterade livsmedel som surkål, fermenterade grönsaker, levande yoghurt, tempeh och liknande innehåller alla levande bakteriekulturer, men de räknas inte som probiotika. Inte heller livsmedel som innehåller döda bakterier räknas in, men det finns en kategori för probiotika som inte är livsmedel. Det finns även medicinska livsmedel och läkemedel i gruppen probiotika.
Reglerna för vilka typer av bakterier som kan användas i probiotiska livsmedel och mängden levande bakterier varierar lite mellan olika länder. Generellt brukar man prata om bakteriefamiljerna Bifidobacterium och Lactobacillus och att det krävs minst 1 x 109 CFU (colony forming units) för att det ska vara probiotika.
• Bifidobacterium (adolescentis, animalis, bifidum, breve och longum)
• Lactobacillus (acidophilus, casei, fermentum, gasseri, johnsonii, paracasei, plantarum, rhamnosus och salivarius
Det finns också djurstudier som indikerar att andra mikrober, som Akkermansia muciniphila, Faecalibacterium prausnitzii, Roseburia sp och Eubacterium halii, kan ha intressanta medicinska effekter vid specifika sjukdomstillstånd. För att använda dem i livsmedel och kosttillskott krävs dock att säkerhet och effekt kan uppvisas för de enskilda bakteriestammarna.
Prebiotika & synbiotika
För att de probiotiska bakterierna ska trivas i tarmen krävs att de får tillgång till rätt näring. De flesta probiotiska bakterier trivs i en miljö med komplexa kolhydrater som inulin, fruktooligosackarider (FOS) och galaktooligosackarider (GOS). Dessa kallas för prebiotika och är bakteriernas mat. Många tillskott som innehåller probiotika innehåller därför både pre- och probiotika (mat till bakterierna plus bakterier) så att effekten i tarmen ska bli så bra som möjligt. När de två kombineras kallas de synbiotika, de ger helt enkelt en större effekt när de används tillsammans.
Mekanismer
Vilka fördelar kan man då få av probiotiska bakterier och vilka mekanismer är det som förklarar effekten? I magtarmkanalen har vi flest bakterier mot slutet av kanalen,
i tjocktarmen och ändtarmen. Det finns därför mest studier som har adresserat effekter vid tarmsjukdomar som IBD (inflammatory bowel disease), IBS (inflammatory bowel syndrome) och diarré. Men även metabola sjukdomar, som diabetes typ 2 och övervikt, samt immunsupport har varit i fokus.
Alla probiotiska bakterier har inte samma egenskaper, men det finns några egenskaper som de flesta har gemensamt. Probiotiska bakterier kan överleva magsäckens saltsyrachock och sedan kolonisera tjocktarmen. Där producerar de kortkedjiga fettsyror som smörsyra, vilken kan användas som energi (mat) av tjocktarmens epitelceller. Många probiotiska bakterier producerar också syra. Det senare bidrar till att konkurrera ut skadliga bakterier och därmed förbättra tarmflorabalansen. Andra probiotiska bakterier är tarmreglerande och återställer tarmflorabalansen efter sjukdom. Vissa probiotiska bakterier har mer specifika effekter, som att producera vitaminer, minska risken för att tarmen tar upp fel ämnen, motverka cancer eller påverka andra bakterier och faktorer så att risken för sjukdom minskar. Andra probiotiska bakterier kan ha en gynnsam effekt på immunförsvaret eller själva producera ämnen som gynnar hälsan.
Inom EU finns det inga hälsopåståenden som är godkända att använda i marknadsföring av probiotiska produkter. Undantaget är yoghurtprodukter som innehåller specifika Lactobacillusbakterier som kan hjälpa till att bryta ner laktos. Inte heller ordet probiotika får användas då det är ett hälsopåstående i sig. Det går dock fint att skriva ut vilken bakteriestam livsmedlet innehåller. Då intresset och potentialen för probiotika är stort kommer arbetet med att få fram godkända hälsopåståenden att fortsätta.
Den optimala tarmfloran
Det är ingen som vet hur den optimala tarmfloran ser ut då alla har sin egen unika tarmflora. Det är därför inte möjligt att ge detaljerade kostråd om du är frisk bara utifrån hur din tarmflora är sammansatt, då variationen är så stor. Det finns företag som erbjuder analys av tarmfloraprofilen och därefter ger detaljerade kostråd och tips på kosttillskott som bör användas. Med dagens kunskapsläge är det ganska långt ute i gråzonen för vad det finns evidens för. Det finns mer evidens för att probiotika kan hjälpa vid olika typer av gastrointestinala sjukdomar och potentiellt även vid metabola sjukdomar. Det finns också omfattande forskning inom området kronisk diarré orsakad av Clostridium difficile där transfusion av feces från en frisk individ används, men den behandlingen är kontroversiell och räknas inte som probiotika. Probiotika som säljs på apotek/hälsokost innehåller oftast Bifidobacterium och/eller Lactobacillus och de är harmlösa att använda. Känner du själv att probiotika hjälper vid tarmbesvär kan du lugnt fortsätta att använda det. Det publiceras studier inom området fortlöpande och det kommer att bidra till fördjupad kunskap inom området så att vi med större säkerhet kan ge korrekta råd i framtiden.
Tarmfloran – 100 biljoner bakterier kan inte ha fel.
Lästips
1. Gibson GR, Hutkins R, Sanders ME, Prescott SL, Reimer RA, Salminen SJ, et al. Expert consensus document: The International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP) consensus statement on the definition and scope of prebiotics. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2017 Aug;14(8):491– 502.
2. Hill C, Guarner F, Reid G, Gibson GR, Merenstein DJ, Pot B, et al. Expert consensus document. The International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics consensus statement on the scope and appropriate use of the term probiotic. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2014 Aug;11(8):506–14.
