När jag var liten och sjuk och var hemma från skolan åt jag alltid tomatsoppa med makaroner. Det var den sortens burksoppa som bara behöver värmas på, och makaronerna tog på sin höjd 3 minuter att koka. Det kanske låter tråkigt, men den tomatsoppan är så starkt förknippad med omtanke att jag fortfarande kan få cravings efter just detta.
I takt med att mitt intresse för matlagning har växt har jag börjat laga en något mer sofistikerad soppa, men behållit alla de tröstande element som jag minns från barndomen. Detta är i grunden en klassisk tomat- och linssoppa, med krispig morot och selleri som ger djup och textur. Och så pasta förstås! Här i formen av risoni. En soppa för de dagar då förkylningen ligger och lurar runt hörnet.