Kaosvego
12 januari, 2026
Sara Ask och Lisa Bjärbo är proffs när det kommer till att ta fram recept för en galet stressad vardag. Bara för att man inte har tid så ska inte det sätta stopp för ändlöst god vegomat!
Vad menar ni med ”kaosvego”?
— Mat som är lätt att laga och funkar i vardagskaoset. Recept på mat som är enkel att laga och oftast går fort också, så att det blir desto mer tid över till att äta och njuta. (Men om det är riktig kaosigt är det bra att ha färdig falafel eller något annat ultrasnabbt i frysen, vi har ett uppslag som handlar om helfabrikat också.)
Ni har ju gett ut böcker för barnfamiljer tidigare, hur skiljer sig den här? — Det är ingen tydlig familjevinkel på den här boken — vi har till exempel ett kapitel med enbart solorätter för den som ofta äter själv och flera ”allt i ett”-rätter som barn i den petigaste matfasen nog ryggar för. Men det finns en hel del rätter som kan passa i barnfamiljen också, som taco-daalen, rainbowlen och den krämiga broccolisoppan som vi brukar servera med pizzabitar. För att inte tala om chokladbollskakorna!
Kaosvego
Hur tycker du att folks inställning till vegomat har förändrats sedan ni släppte er första bok?
— Min känsla är att den har blivit mycket mer positiv. Framför allt känns det som att många köttisar har börjat varva sin mat med vegomat och det tycker jag är superkul! Många beskriver att det är deras barn som mer eller mindre kräver mer vegomat hemma. Det tycker jag bådar gott för framtiden!
Ni skriver att bara för att man käkar vego kan man inte bara luta sig tillbaka och käka bea och pommes. Vad menar ni med det?
— På tyska finns ordet ”puddingvegeta- rian” (Puddingvegetarier) för personer som visserligen utesluter kött och andra animalier men lever på junk food, chokladpudding, chips och annat som blir rätt näringsfattigt i längden.
Så vi menar bara att det är bra att inte vara puddingvegetarian varje dag utan skaffa sig koll på var i vegomaten näringen finns så att man inte missar något viktigt, typ jod, B12 eller järn. Men det handlar inte om någon rocket science, utan om att välja joderat salt, se till att eventuella vegodrycker är B12-berikade och hitta några favoriträtter med baljväxter, nötter och fröer som kan ingå i vardagsmenyn. Frasig falafel, kikärtspannkaka, solrosburgare eller bara rostade frön att toppa maten med till exempel.
Många säger att de inte har tid att laga mat, vad har du att säga till dem?
— Att jag vet hur knapp tiden kan vara, men att det finns så mycket att vinna på att försöka frigöra lite tid både för matlagningen och för själva måltiden. Och att det finns massor av god mat som är enkel och går fort att laga! Särskilt när man har fått upp vanan.
Några tips på vad som är bra att alltid ha hemma?
— Jag har alltid krossade tomater, solrosfrön, valnötter, kikärter, linser, morötter och lök hemma. Det kan bli allt från goda pasta- såser och soppor till burgare och smarriga röror. Dessutom är det prisvärd och näringsrik mat. Vad mer kan man begära?!
Vi måste bara fråga det här igen: Vegomat och barn, funkar det?
— Trumvirvel – JA! Det gäller bara att veta var i vegomaten näringen finns och hitta sätt att servera den på så att barnen vågar smaka och successivt lära sig att uppskatta den. (Precis som med all mat, med andra ord.)
Om man vill att hela familjen ska börja äta mer vego, även barnen, har du några tips?
— Massor! Men de viktigaste: att laga mat som du själv gillar så att du äter av den och visar att den är god och bra – som vuxen är du en så himla viktig förebild för de yngre vid matbordet. Jag tror också på att inte orda så mycket om att man har lagat något nytt, typ: ”Oj, idag ska vi äta vegetaaaariskt.” Utan mer ställa fram god mat på bordet och hoppas att åtminstone något ska falla barnen på läppen. Det brukar underlätta att möta barnen halvvägs, till exempel genom att ha några ”rena” saker på bordet – typ hackade nötter, naturella kikärtor och pasta/bulgur/ ris – som de känner sig trygga med och kan äta sig mätta på ifall det nya känns för läskigt till en början. Ett annat tips är att mixa vissa rätter så att de blir så där härligt krämiga: grönsakssoppa, pastasås eller basen till en gryta till exempel. Många barn gillar känslan av att maten är gjord av en enda ingrediens så att de slipper leta upp sådant de ”inte älskar” ur maten – lök och annat otäckt till exempel. Och sist men inte minst: De flesta barn behöver tid på sig för att ta in nya rätter på sin repertoar, vissa mer tid än andra, så tålamod är en bra egenskap vid matbordet! ( Jag vet, det är lättare sagt än gjort …)
Mat över?
Rester av grytan blir en god soppa om du späder den med lite vatten och smakar av med salt eller japansk sojasås. Toppa med överblivna tillbehör, exempelvis majs och koriander.
