Artiklar

Många äter idag en väldigt raffinerad kost med lite eller inga fermenterade livsmedel. Historiskt sett har fermenterade livsmedel varit en naturlig del av vår kost då fermentering är en bra konserveringsmetod. Men är det verkligen så bra som hypen säger?

Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pågår banbrytande forskning där bondbönor förädlas till tempeh, ett näringsrikt och hållbart livsmedel.

Naturlig mat är ett begrepp som har rivit upp känslor de senaste 20 åren. Många influencers och dietförespråkare brukar hävda att mat från naturen alltid är nyttig då den är ”naturlig”. Mat som inte är processad är många gånger hälsosam, men det är inte en självklarhet.

Om man ska tro media är hormonell obalans ett växande problem som hänger ihop med vår moderna livsstil. Är det möjligt att förbättra hormonbalansen genom att ändra kosten och äta kosttillskott? Det finns förvisso vissa ämnen i kosten som eventuellt kan förbättra vissa symtom, men hormonella problem bör alltid behandlas av läkare och inte med alternativa metoder.

Tidigare i år publicerades äntligen de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Förra versionen har några år på nacken då den är från 2012. Den största skillnaden är att NNR nu även fokuserar på klimataspekten och det är mer fokus på växtbaserad kost.

Vad kan en växtbaserad kost göra för din hälsa och välbefinnande? Vilka är vinsterna och vad säger den senaste forskningen? David Stenholtz har precis släppt en bok där han fördjupar sig i den gröna kostens kraft, baserad på de senaste rönen och personliga berättelser.

Det har varit stor uppståndelse kring järn i media de senaste åren då det har uppdagats att vegetabiliskt järn har lägre tillgänglighet än vad man tidigare trodde. Är det något som veganer kan vifta bort som överdrifter eller bör man faktiskt fundera kring järnintaget?

De flesta vet att det är bra att dra ner på saltintaget och att ett högt saltintag är en riskfaktor för högt blodtryck. Men vad är det som ligger bakom det hälsorådet och gäller det alla?

Kolhydrater & socker Det man vanligen avser med socker i dagligt tal är disackariden sackaros som består av glukos och fruktos, men även enklare sockerarter som glukos och fruktos inkluderas ofta. Socker är inget som behövs i kosten då det inte tillför någon näring och ett stort sockerintag gör det svårare att täcka in behovet […]

Läser man i media är det lätt att bli förvirrad kring behovet av kosttillskott. Vissa menar att kosttillskott är absolut nödvändigt då näringsinnehållet i maten har sjunkit drastiskt det senaste decenniet, medan andra pekar på att vi i västvärlden mer än väl täcker in näringsintaget genom kosten.

Varför behöver vi D-vitamin? Hur mycket behöver vi? Hur får vi i oss det? Det finns många frågor om D-vitamin, så här svarar vår kostexpert Pernilla på allt!

Huruvida rapsolja är nyttigt eller onyttigt är en återkommande fråga. Ibland framställs rapsolja som en bra källa till omega-3, men i andra sammanhang uppges oljan vara en av de största bovarna till ohälsa då den skapar inflammation i kroppen. Vad är det egentligen som stämmer?

Många influencers har tolkat processad mat som en definition av onyttig och ohälsosam mat. Naturliga livsmedel framhävs också ofta som en synonym till nyttiga livsmedel. Är det korrekta slutsatser eller finns det fler bottnar?

Att äta glutenfri kost har de senaste åren fått stor uppmärksamhet i media. Glutenfri kost framställs ofta som en superdiet som ger stora hälsofördelar. Ett vanligt argument är att gluten skapar låggradig inflammation i tarmen och att det bidrar till läckage och i förlängningen sjukdom och ohälsa. Men stämmer det verkligen?

De flesta har säkert läst eller hört om kollagen i media. Det marknadsförs som ett mirakelmedel för att få starkare och ungdomligare hud. Andra påstår att det bidrar till bättre träningseffekt och att det smörjer lederna. Men är det något av detta som stämmer?

Detta enligt en artikel som publicerats i tidskriften Journal of Environmental Psychology. Forskarna undersökte kunskapen om matens ursprung från växtriket eller djurriket hos barn i åldrarna 4—7 år. Barnen fick visa sina kunskaper genom två sorteringsuppgifter (dichotomous sorting tasks). Man fann stora fel i grundläggande matkunskap och speciellt dålig kunskap uppvisades för animaliska produkter. 41 […]